Tossene 314 och 1017, rapporten klar!

SU-Tossene-314-rapport

Äntligen är rapporten färdig och går att ladda ner

Anledningen till den särskilda undersökningen av Tossene 314 var att Heljeröd Exploatering AB ansökt om tillstånd för borttagning av fornlämningen. Fokus i undersökningen låg på att diskutera immateriella och materiella perspektiv på lågt liggande kuströsen. Varken utredning eller förundersökning hade utförts vid Tossene 314, varför val av metod och omfattning inför den särskilda undersökningen så att säga hängde i luften. Rio Kulturkooperativ argumenterade för ett utökat undersökningsområde som täckte hela den kvarvarande ytan på berget, samt för en betoning på mark-/geokemianalys framför konventionell grävmetodik för att fånga upp ny kunskap. Röset torvades av och rensades för hand, maskin användes för att lyfta bort stenarna och för att torva av de kringliggande skrevorna. Framkomna strukturer undersöktes för hand. Prover insamlades för markkemianalys och makrofossilanalys. Framkomna ben har analyserats av osteolog. Metallföremål har konserverats av SVK. Röset Tossene 314 innehöll förmodligen en skelettbegravning. Strax utanför röset hittades en tutulus, vilken troligen daterar begravningen till äldre bronsålder. I rösets stenfyllning hittades även slagen flinta, som av allt att döma troligen slagits på platsen. Strax intill röset upptäcktes resterna efter en brandgrav, Tossene 1017. Denna var i det närmaste helt förstörd, varför det inte är möjligt att säga om den ursprungligen varit ett röse eller en stensättning. Brända människoben från graven har daterats till förromersk järnålder. Ytterligare aktiviteter har ägt rum även vid röset under romersk järnålder. Det är möjligt att man utfört ritualer här i samband med att man tagit begravningsplatsen i användning igen.

Vid något tillfälle har röset och stensättningen förstörts; om det har rört sig om plundring, någon form av medveten dekonstruktion eller mer avsiktslös förstörelse kan inte sägas. Datering från röset finns även till slutet av järnålder-tidig medeltid. Makrofossilanalyserna och de markkemiska analyserna visar dels på en trolig skelettbegravning i Tossene 314, dels på en brandgrav i Tossene 1017. I den senare fanns mängder av förkolnade växtdelar av bär, sädesslag och 12 örter, som inte motsvaras av något i de andra analyserade kontexterna. Det är rimligt att anta att växterna kommit med som gravgåvor på ett eller annat vis. Det samma kan eventuellt gälla för de fragment av olika material som också framkom här. Strax söder om röset undersöktes en stenpackning i en svacka, anläggning 4. Denna innehöll en del slagen flinta, och markkemianalys visar att materialet har brunnit tidigare. Då materialet i röset inte visade några sådana värden, är det rimligt att anta att materialet i anläggning 4 inte är nedrivet från röset utan snarare ska tolkas som en medveten konstruktion. I röse- och stensättningsmiljöer förekommer ofta stenpackade skrevor med fynd av slagen flinta, detta brukar tolkas som rester av rituella aktiviter. Som ett resultat av inventeringen registrerades ett småindustriområde, Tossene 1016. Stenindustrilämningarna dokumenterades genom beskrivning av brytningsteknik, storlek, antal uttagsnivåer, samt bedömning av ålder. De ingående brottytorna är mycket lika varandra, och troligtvis är de i stort sett samtida. Då det på samma fastighet finns lämningar efter mycket mer avancerad brytning är det troligt att Tossene 1016 representerar ett äldre skede, troligtvis 1800-tal eller möjligen tidigt 1900-tal. Bovallstrand är präglat av 1800- och 1900-talets stenindustri, även om andra mindre industrier finns och har funnits. Inom undersökningsområdet var stenindustrilämningarna småskaliga, men i närområdet finns lämningarna efter flera stora stenbrott.

Läs bakgrund om och dagboksanteckningar från projektet på riokultur.se.

Önskar du köpa rapporten så finns den här för 125 kr.

Renoveringsråd för äldre hus

-Tänk ett varv till innan du gör något med huset! Det säger Cecilia Wingård som på uppdrag av Tanums miljö- och byggnadsnämnd författat skriften Renoveringsråd för äldre hus i Tanum.

Byte av fönster och tilläggsisolering är sådant som det kan vara skäl att ta en extra funderare på. Det kostar mycket men ger inte alltid önskad effekt.
-Att göra så lite som möjligt är inte det samma som att låta huset förfalla, säger Wingård, som är bebyggelseantikvarie.

I den nyutkomna skriften går hon systematiskt igenom husets viktiga delar. I avsnittet om fönster , ”husets ögon”, framhålls att byte till nya fönster påverkar exteriören mycket. Gamla fönster kan med rätt underhåll, tätning och ibland kompletteringar få mycket bra energivärden.

-Englasfönster och innanfönster med lågenergiglas närmar sig U-värden som nytillverkade, berättar Cecilia Wingård.

Isolering
Tilläggsisolering kan också förändra exteriören radikalt.
-Det finns många steg att ta innan det behövs, säger Wingård.
Förutom att se över fönstren nämner hon som exempel isolering av vinden och översyn av värmesystem.

Utöver praktiska råd ges fyllig information om lokal byggtradition.
-Mycket är gemensamt med övriga Bohuslän men det finns också mycket eget, förklarar Cecilia Wingård.

Dit hör speciella dörromfattningar i Fjällbacka och den nordbohuslänska traditionen att placera fönster parvis.

Känslan
Wingård ser den historiska bakgrunden som mycket viktig.
-Den ger förståelse och känsla för huset.

Sättet att bygga har förändrats över tiden, något som kan avspeglas i enskilda hus. Om för-ändringar som tillbyggnader görs så att de smälter in men ändå skiljer sig från det gamla huset kan dess ”årsringar” avläsas även i framtiden.

I förordet konstaterar nämndordföranden Karl-Erik Hansson att kommunen rymmer många hus och bebyggelsemiljöer som är värda att bevara och att den främsta garanten för att så sker är intresserade och kunniga fastighetsägare.
-Vi är skyldiga att informera dem som söker bygglov men många åtgärder är inte bygg-lovspliktiga, säger Cajsa Friberg, byggnadsinspektör och antikvarie, och tillägger:
-Skriften är ett led i vårt arbete med att lyfta kulturmiljöerna och skapa förståelse för de värden som finns.

Gratis
Cecilia Wingård har tidigare, på uppdrag av kommunen, gjort kulturhistoriska bebyggelseinventeringar i sex orter och är i färd med att avsluta en sjunde, för delar av Grebbestad. Renoveringsråd för äldre hus i Tanum, utgiven på Rio Kulturkooperativs förlag och rikt illustrerad, bygger i hög grad på inventeringarna.

Skriften erbjuds gratis av kommunens byggnadsavdelning och ska också publiceras på tanum.se. 1 000 exemplar har tryckts.
-Vi hoppas alla går åt. Det är ju syftet! säger Cajsa Friberg.

 

Ann-Katrin Eklund, journalist – på uppdrag av Tanums kommun

Föreläsning 7 februari – De visuella tonsättarna

Föreläsning om animerad bild, rikligt illustrerad med filmklipp av Midhat ’Ajan’ Ajanovic från Högskolan Väst i Trollhättan.


Midhat ’Ajan’ Ajanovic är filmvetare, filmare och författare född i Sarajevo 1959. Sedan 1994 bor han med sin familj i Göteborg.

Hans skrivna ord finns publicerade på svenska, norska, bosniska, kroatiska, engelska, slovakiska, tjeckiska, italienska och kinesiska. Hittills har han publicerat en stor mängd artiklar och essäer, sex romaner och åtta filmvetenskapliga böcker som huvudsakligen handlar om animerad bild. Han har skrivit Sveriges andra doktorsavhandling om animerad film Den rörliga skämtteckningen framlagd vid Göteborgs Universitet i juni 2009.

Vid den internationella festivalen för animerad film Animafest i Zagreb 2010 fick han priset Award for special contribution to animation studies. Samma år fick han Klas De Vylders pris på Bokmässan i Göteborg för romanen Porträtt tecknat i kol och regn. Ajan jobbar för närvarande som högskolelärare vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Föreläsningen är baserad på Ajans två böcker:

  • De visuella tonsättarna (2005)
  • De visuella tonsättarna 2 (2012)

Båda publicerade av Optimal Press

Ajan kommer även att visa sin egen animerade kortfilm Point of Mouth.


Läs mer om vår filmstudio