Undersökningen av L1967:6713 – en mesolitisk boplats – i Tossene, Sotenäs kommun, pågår nu. Fynd typiska för Hensbacka har framkommit, men även lämningar från metalltid. Läs mer och titta på bilder på projektsidan.
Basrapporten från undersökningen av de neolitiska boplatserna vid Lilla Anrås, Fjällbacka är nu klar. Du kan läsa mer, samt ladda ner rapporten, på projektsidan.
Den 7/7 håller vår medarbetare Lisa Börjesson Liljas föredrag på Härnäsets Folkets hus om granitindustrin på och kring Härnäset. Om industrins historia, samhälle samt lämningar och spår efter epoken. Föredraget äger rum under Folkets hus kulturdagar i juli. För mer info se deras hemsida, harnasetsfolketshus.se
Arkeologidagen hålls i år den 31 augusti, och Kulturlandskapet kommer att delta med en livesändning ”Återbesök i Uleberg.” Temat under livesändningen kommer att vara flinta och refitting.
Refitting kan ge oväntade inblickar i hur en plats har använts, och under Arkeologidagen bjuder vi in till ett digitalt samtal där vi berättar mer om metoden, vad den kan avslöja och hur den har tillämpats i en aktuell analys av senmesolitiska fynd från Uleberg.
Länk publiceras som en nyhet, på projektsidan här, och på Riksantikvariets hemsida.
Rapport från undersökningarna längs väg 679 i Uddevalla är nu klar. Undersökningen omfattade fyra fornlämningar. Två stenåldersboplatser berördes i högre utsträckning och här har ett intressant fyndmaterial från mellanmesolitikum framkommit.
Läs mer om projektet här.
Rapporten kan du ladda ner här.
Under pandemin arbetade Lisa B Liljas tillsammans med Rolf Danielsson med att ta fram och sammanställa kunskap om det lilla samhället Lahälla på Stångehuvud i Lysekils kommun. Om stenindustrins utveckling på orten, samhället som byggdes upp kring industrin och knottfabrikens historia. År 2022 kom boken Lahälla – graniten, samhället, fabriken ut. Boken beställdes av föreningen Lahälla knottfabrik, och finansierades med stöd och bidrag av Kungl och Hvitfeldtska stiftelsen, Herman Zetterbergs stiftelse, Stiftelsen Längmanska kulturfonden, Wilhelm & Martina Lundgrens understödsfond, ICA Brastad samt Helge Ax:son Johnsons stiftelse.
Lördag den 3 maj kommer Lisa besöka Vikavet i Lysekil och hålla föredrag om stenindustrins utveckling i området, med Lahälla som typexempel.
För mer info, se Vikarvets hemsida www.hembygd.se/vikarvet
Kulturlandskapet kommer att avsluta sin konton hos Meta den sista april.
Vi har under flera år varit tveksamma till att sköta en del av vår kommunikation genom Metas produkter, såsom Facebook och Instagram. Nu när ägarna har avslöjat att deras praktik också återspeglas i deras politiska åskådning är det dags att sluta använda deras kanaler.
Nu har 1471 fynd från höstens utgrävning i Uleberg (L1967:8504) sorterats och dokumenterats. Förutom en knacksten i granit, en intakt och slipad Lihultyxa och några avslag i kvartsit, skiffer och diabas utgjordes materialet av flinta. Drygt två tredjedelar av flintmaterialet bestod av avslag eller övrigt slagen flinta men bland fynden fanns också 27 kärnor (varav fem mikrospånskärnor), 16 spån, 112 mikrospån, 6 borrspetsar, 3 avslag med retusch, ett stycke med tillhuggning samt ett så kallat kombinerat redskap med skrapfunktion, skärande egg och inhak med retusch. Under utgrävningen påträffades 48 av mikrospånen inom en radie på 20 cm och dessa skall nu genomgå en närmare analys som förhoppningsvis kan leda till nya insikter om hur de passar in med de övriga fynden från Uleberg.
Nu har det sotiga lagret och härden som framkom vid den arkeologiska förundersökningen i Anundstorp daterats, och boplatsens nya avgränsning publicerats i Fornreg.
Läs gärna mera på projektsidan.
Teknisk rapport för undersökningarna av L1959:2357 (Jörlanda 387, boplatsområde) och L1959:4273 (fossil åker) är nu klar och kan laddas ner från hemsidan. Den stora behållningen av undersökningen var den stora ytan med årderspår. Dessa både överlagrar och överlagras av daterade anläggningar, vilket gör att odlingsfasen kan dateras tämligen väl. Under loppet av förromersk järnålder kan man se en förändring från ett beteslandskap till ett odlingslandskap. Kring 1000 f Kr var ytan mycket strandnära, och de stora strandängarna var periodvis översvämmade. Detta innebar mycket gynnsamma förutsättningar för betesdrift under denna tid. Vid tiden för vår tideräknings början hade hela närområdet stigit ur havet och de tidigare gynnsamma förutsättningarna förändrats. Istället kan vi se att odlingen av säd har ökat. Läs mer på projektsidan.