Översvämningens landskap – Klimatanpassning av åker och äng i det äldre jordbrukslandskapet

Det rinnande vattnet utgör på många vis landskapets grundstomme. Ett vattendrag både förenar och delar områden, både på ett naturligt och ett mänskligt plan. Genom historiens gång har vattendragen således ofta utgjort både grundstommar i kommunikationen och samtidigt spelat en viktig roll som gränser mellan byar, regioner och länder. Vattnet har alltid utgjort en livsviktig resurs, men i överflöd har det även haft förmågan att totalt omforma hela landskapsutsnitt och orsakat stora katastrofer som kostat många människoliv. Att utforska ett vattendrag ur en historisk synvinkel ger därmed en mångfald av olika perspektiv som i kombination belyser det dynamiska förhållandet mellan människa och natur.

Forskningsprojektet Översvämningens landskap har utforskat klimatanpassning i det äldre jordbrukslandskapet genom en undersökning av översvämningszoner kring tre vattendrag i Sverige – Emån, Ätran och Örekilsälven. Genom en analys av det historiska kartmaterialet i kombination med fysiska lämningar i landskapet framtonar en bild där medvetenheten om vattendragens risker och nyttor varit stor i äldre tider. Under 1700-talet inleds dock en period där människans förhållande till vattnet i landskapet blir allt mer fientligt. Genom utdikningar och regleringar försökte man under denna period och framåt att tämja naturens krafter, en struktur som till viss del fortfarande lever kvar idag. Projektet visar även tydligt hur dagens jordbruk på många vis har en bristande klimatmedvetenhet jämfört med det äldre jordbrukslandskapet.

Projektet genomfördes i huvudsak under vintern 2015/2016 och har finansierats med medel från Kulturlandskapets forskningsstipendium. Resultaten från projektet kommer även att presenteras på konferensen PECSRL 2016 (Permanent European Conference for the Study of the Rural Landscape) i Innsbruck.

Kontaktperson: Oscar Jacobsson

Du kan ladda ner rapporten som lågupplöst pdf här

Renritad version av storskifteskartan över byn Lerbäcksbo vid Ätran från 1766, draperad över Lantmäteriets höjddata samt med MSBs översvämningskartering inlagd. Kartan visar tydligt hur markanvändningen anpassats efter Ätrans översvämningsmönster (©MSB, Lantmäteriet I2014/00569).

Dagens åkermark ligger idag inte sällan inom vattendragens svämzoner i områden som tidigare nyttjats till ängsmarker. Här en bild på en bit översvämmad åker vid Ätran i närheten av Östra Frölundas samhälle.