Kulturarvsdagen 14 september 2014
För 100 år sedan utbröt första världskriget och 25 år senare inleddes det andra. Kubakrisen hotade att utlösa ett tredje världskrig. Konflikter pågår än världen över. Händelser som starkt påverkat Europa. Många har flytt, inte minst till Sverige. Människor med minnen som ger avtryck – då, nu och i framtiden. Krigens spår kan följas i kulturarvet i Sverige. Besök Kulturarvsdagen och ta del i berättelserna om händelser, platser och personer som satt avtryck, runt om i landet.
Tema 2014 – I krigens spår
Spåren finns i allt från förhistoriska byggnader, fästningar, slott, fornborgar, parker, minneslundar, minnesmärken, ransoneringskort, film och musik, kläder och rustningar, till berättelser om särskilda händelser och människor. Vilka minnen, platser och personer gjorde avtryck i era trakter? Vilken roll spelade svenska kyrkan och andra trossamfund i dessa tider? Vad finns att visa upp i arkiven? Vilka personliga betraktelser finns att berätta om? Hur påverkas morgondagens kulturarv?
Sverige har varit i obruten fred sedan augusti 1814 (svensk-norska kriget) men även här finns människor med egna erfarenheter och minnen från olika orostider. Genom att berätta om våra minnen både från då och nu kan vi delge varandra och dra lärdomar för framtiden. Framtiden har en lång historia.
På flykt – i spåren av 2:a världskriget
Ingegerd Johansson läser ur sina romaner och vi samtalar om flyktingtrafiken i norra Bohuslän och om hur historien upprepar sig.
17.00 samling vid Evert Taube-statyn på torget i Grebbestad. Samtalet äger rum på den gamla fiskebåten Donalda. Restaurangen ombord ”Madvraget” öppnar lagom tills vi är klara cirka 18.30.
Kulturarvsdagen är en del av Europarådets ”European Heritage Days” som äger rum runt om i hela Europa under september varje år. Då visas kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader, och deras spännande historier berättas. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september. Varje år har ett nytt tema. Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen.
Skog och historia 2014
Den 27-29 augusti var personal från Kulturlandskapet på fältseminarium i Linköping. Seminariet ägde rum inom projektet Skog och historia. Temat för året var hur den förändrade kulturmiljölagstiftningen påverkar den antikvariska bedömningen av lämningar i fält.
Under första dagen behandlades bland annat hänsyn, och hur vi kan arbeta för att minska antalet skador skogsbruket orsakar på fornlämningar och kulturlämningar i skogsmiljöer. Förra årets uppföljning visar att så mycket som var fjärde lämning uppvisar grova skador till följd av skogsbruket.
Andra dagen var en fältdag vilken spenderades längs en del av gamla landsvägen söder om Linköping, vid Slätmon. Där diskuterades bland annat kring torplämningar, biologiskt kulturarv, tjärdalar och kolbottnar. Seminariet avslutades den tredje dagen med sammanfattande diskussioner.
Seminariet anordnades av Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Östergötland samt Östergötlands museum.
Läs mer på Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se
Renoveringsråd för äldre hus
-Tänk ett varv till innan du gör något med huset! Det säger Cecilia Wingård som på uppdrag av Tanums miljö- och byggnadsnämnd författat skriften Renoveringsråd för äldre hus i Tanum.
Byte av fönster och tilläggsisolering är sådant som det kan vara skäl att ta en extra funderare på. Det kostar mycket men ger inte alltid önskad effekt.
-Att göra så lite som möjligt är inte det samma som att låta huset förfalla, säger Wingård, som är bebyggelseantikvarie.
I den nyutkomna skriften går hon systematiskt igenom husets viktiga delar. I avsnittet om fönster , ”husets ögon”, framhålls att byte till nya fönster påverkar exteriören mycket. Gamla fönster kan med rätt underhåll, tätning och ibland kompletteringar få mycket bra energivärden.
-Englasfönster och innanfönster med lågenergiglas närmar sig U-värden som nytillverkade, berättar Cecilia Wingård.
Isolering
Tilläggsisolering kan också förändra exteriören radikalt.
-Det finns många steg att ta innan det behövs, säger Wingård.
Förutom att se över fönstren nämner hon som exempel isolering av vinden och översyn av värmesystem.
Utöver praktiska råd ges fyllig information om lokal byggtradition.
-Mycket är gemensamt med övriga Bohuslän men det finns också mycket eget, förklarar Cecilia Wingård.
Dit hör speciella dörromfattningar i Fjällbacka och den nordbohuslänska traditionen att placera fönster parvis.
Känslan
Wingård ser den historiska bakgrunden som mycket viktig.
-Den ger förståelse och känsla för huset.
Sättet att bygga har förändrats över tiden, något som kan avspeglas i enskilda hus. Om för-ändringar som tillbyggnader görs så att de smälter in men ändå skiljer sig från det gamla huset kan dess ”årsringar” avläsas även i framtiden.
I förordet konstaterar nämndordföranden Karl-Erik Hansson att kommunen rymmer många hus och bebyggelsemiljöer som är värda att bevara och att den främsta garanten för att så sker är intresserade och kunniga fastighetsägare.
-Vi är skyldiga att informera dem som söker bygglov men många åtgärder är inte bygg-lovspliktiga, säger Cajsa Friberg, byggnadsinspektör och antikvarie, och tillägger:
-Skriften är ett led i vårt arbete med att lyfta kulturmiljöerna och skapa förståelse för de värden som finns.
Gratis
Cecilia Wingård har tidigare, på uppdrag av kommunen, gjort kulturhistoriska bebyggelseinventeringar i sex orter och är i färd med att avsluta en sjunde, för delar av Grebbestad. Renoveringsråd för äldre hus i Tanum, utgiven på Rio Kulturkooperativs förlag och rikt illustrerad, bygger i hög grad på inventeringarna.
Skriften erbjuds gratis av kommunens byggnadsavdelning och ska också publiceras på tanum.se. 1 000 exemplar har tryckts.
-Vi hoppas alla går åt. Det är ju syftet! säger Cajsa Friberg.
Ann-Katrin Eklund, journalist – på uppdrag av Tanums kommun
Föreläsning 7 februari – De visuella tonsättarna
Föreläsning om animerad bild, rikligt illustrerad med filmklipp av Midhat ’Ajan’ Ajanovic från Högskolan Väst i Trollhättan.
Midhat ’Ajan’ Ajanovic är filmvetare, filmare och författare född i Sarajevo 1959. Sedan 1994 bor han med sin familj i Göteborg.
Hans skrivna ord finns publicerade på svenska, norska, bosniska, kroatiska, engelska, slovakiska, tjeckiska, italienska och kinesiska. Hittills har han publicerat en stor mängd artiklar och essäer, sex romaner och åtta filmvetenskapliga böcker som huvudsakligen handlar om animerad bild. Han har skrivit Sveriges andra doktorsavhandling om animerad film Den rörliga skämtteckningen framlagd vid Göteborgs Universitet i juni 2009.
Vid den internationella festivalen för animerad film Animafest i Zagreb 2010 fick han priset Award for special contribution to animation studies. Samma år fick han Klas De Vylders pris på Bokmässan i Göteborg för romanen Porträtt tecknat i kol och regn. Ajan jobbar för närvarande som högskolelärare vid Högskolan Väst i Trollhättan.
Föreläsningen är baserad på Ajans två böcker:
- De visuella tonsättarna (2005)
- De visuella tonsättarna 2 (2012)
Båda publicerade av Optimal Press
Ajan kommer även att visa sin egen animerade kortfilm Point of Mouth.
Läs mer om vår filmstudio
Vernissage 16 december
Skapande skola projektet hösten 2013 utvecklades till att bli en Utsmyckningsserie till Sanna skolan i samarbete med Stadsdelen Majorna-Linne, Göteborg.
Den 16 december monterades och invigdes elevernas utsmyckning på Sannaskolan med cider och bullar.
Pressmeddelande
Konst- och kulturprojektet i Lahälla har fått en fortsättning i ett Leader projekt.
Det nystartade kooperativet Rio Kulturlandskapet står som projektägare och samarbetar med Lysekils kommun, markägarna Cheyenne och Fredrik Röckner, Folkets Hus Brastad och Stångenäs Hembygdsförening. Arbetet under 2014 omfattar slutdokumentering av stenindustrin Lahälla med knottfabriken, stenbrottet och dess informanter. Resultatet kommer att ligga till grund för en ansökan hos Länsstyrelsen om att byggnadsminnesförklara knottfabriken.
Det var under 2012 och 2013 som Konst- och kulturprojektet Lahälla genomfördes. Den 1 september 2012 anordnade Rio Kulturkooperativ en mycket lyckad industrivandring med ljusgestaltning för att levandegöra stenindustrins lämningar i landskapet, synliggöra dess kvaliteter och lyfta fram miljöns kulturhistoriska värden. Det insamlade materialet från intervjuer och samtal samt inventering av platsen och dess byggnader kommer att sammanställas och dokumenteras och ligga till grund för en ansökan om byggnadsminnesförklaring/industriminnesförklaring. Dokumentationen kommer att återfinnas på Kulturlandskapets hemsida samt i utställningsmaterial.
Det publika arrangemanget den 1 september 2012 som samlade minst 300 personer en blåsig kväll, visar på ett stort intresse för stenhistorien och det fruktbara i att levandegöra detta genom att skapa nya upplevelser i mötet mellan konst och kulturhistoria.
Partners
Kontakt: Agneta Stening
epost: agneta.stening(at)kulturland.se