Om du blir nyfiken på att besöka området efter att ha läst om den, vill vi uppmärksamma dig om att området inte är iordningställt för besök. Det finns inga speciellt framtagna parkeringsplatser eller vandringsstigar.
Däremot är du genom allemansrätten alltid välkommen till besök, respektera dock de boendes behov och se till att du inte parkerar din bil i vägen för någon.
Klicka på orienteringskartan till vänster för att se var Björkemossen ligger i förhållande till Strömstad och Tanumshede.
Inom området finns en tydlig koncentration av hällristningar. Efter att Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar genomförde en ny inventering av områdets hällristningar år 2017 uppgår nu antalet lokaler till 22 stycken. De har en stark anknytning till den odlade marken och dagens gårdsbebyggelse. Motiven kan dateras till såväl äldre och yngre bronsålder som början på järnålder, en period på cirka 1500 år. Många av gravarna som finns i området, i form av rösen och stensättningar, kan dateras till samma tid.
Särskilt sevärd är hällristningen L1968:6461 med stora och mycket djupt huggna skepp nära vägen mot Lundekas, se bild här intill. Hällristningen är inte skyltad eller imålad men brukar synas bra ändå tack vare sitt stora djup, såvida den inte är täckt av löv och mossa. Allra bäst syns den i släpljus på natten. Det största skeppet är hela 3,4 meter långt. Skeppen här är bra exempel på skepp som brukar dateras till den äldre bronsåldern, 1700-1100 f Kr. De har kraftigt inåtböjda stävar och ett spetsovalt roder i aktern. Fler skepp av liknande typ finns även på en annan hällristning, L1968:6006, belägen inom gårdstomten till Östra Björke, se bild här intill.
De allra flesta hällristningarna ligger inom gårdsmiljön till Enerhogens gård. En mycket figurrik hällristning, L1968:5411, ligger direkt invid vägkanten, och delvis under vägen. Den innehåller en mångfald motiv av skepp, människor, djur, fotsulor och cirkelfigurer, se bild här intill. Motiven är typiska för den rika bildvärld som förekommer under yngre bronsåldern, 1100-500 f Kr. Skeppens stävar är ofta S-formade och har gärna prydnader i form av djurhuvuden. Fler exempel på sådana skepp finns på den nordvästra sidan av bergsimpedimentet, L1968:6728.
På några mindre åkerholmar öster om Björke by finns L1968:2878, hällristningar som brukar dateras till början av den förromerska järnåldern, 500-200 f Kr. Skeppen är långsträckta, relativt symmetriska och saknar stävprydnader. Det finns också ett ovanligare motiv här i form av en fyrhjulig vagn dragen av oxar. Oxarna är grovt stiliserade, de består endast av ett streck till kropp som avslutas med stora svängda horn. Vagnen och de nära 2 meter långa skeppen påträffades vid inventeringen 2017.
Hällristningar är oftast svåra att se om de inte är ifyllda med färg. Hällarna kan också vara överväxta med lav och mossa. Genom att klicka på länkarna i kartan kan ni se foton på hur motiven såg ut när de dokumenterades med vit kritfärg 2017.
Det finns en mycket stor mängd gravar inom området. Ett område med många gravar som är relativt lätt att besöka är berget nordväst om Björkemossen. På en karta från 1703 går vägen fram till Björke by över detta berg. På en annan karta från 1828 kan man se att berget kallas för Röseberget. Centralt på berget finns ett särskilt sevärt röse som ligger tillsammans med fyra stensättningar av varierande form på gravfältet L1968:5546. Röset är 12 meter i diameter och 2 meter högt, se bild här intill. Under en takhäll i rösets mitt kan man skymta en mycket välbevarad kista. Kistan är 1,6 meter lång och byggd av flera lager sten i så kallad kallmurning. En ficklampa underlättar för den som vill se den fina kallmurade kistan från äldre bronsålder.
Andra gravar ligger längs en annan gammal färdväg . Denna leder söderut genom skogen mot Ånneröd i Lurs socken. På vissa sträckor syns fortfarande rester av äldre hålvägar, det vill säga ridvägar som särskilt i backsluttningar skurit ner genom de lösa jordlagren. Vägen passerar bland annat flera resta stenar och rester av domarringar från järnåldern. De största av de resta stenarna ingår i ett gravfält, L1968:5529, och kallas sedan gammalt för Kämpena. Se bild här intill.
Ett annat sevärt gravfält, L1968:5055, som också det kallas för Kämpena, ligger väster om Björkemossen. Det är lätt att ta sig till då det ligger nära vägen vid Småris. Gravfältet är delvis dolt av tät skog. Enligt fornminnesinventeringen som gjordes 1977 ska det bestå av nio domarringar och 16 resta stenar. Den högsta av de resta stenarna är 2,9 meter hög och står i gravfältet östra del.
I Strömstads kommun startades stenindustrier i Björneröd och Krokstrand vid Idefjorden under 1870-talet. Under följande decinnium etablerades stenindustrier även i Överbydistriktet, till vilket Björke kan räknas.
Liksom på många andra håll i norra Bohuslän finns det i bergen runt Björke påtagliga lämningar av granitindustriepoken från slutet av 1800-talet och 1900-talets början. Det finns ett flertal småbrott som visar på produktion av både gatsten och större block. Ett exempel är L2023:656 söder om Björkemossen, inte långt ifrån den äldre färdvägen mellan Björke och Ånneröd, som nämndes ovan under rubriken Gravar.
I anslutning till gravarna på Röseberget finns L2023:655. Detsamma gäller för området med gravar i områdets norra del.
Du kan läsa mer om den bohuslänska stenindustrin här.
På den västra sidan av Björkemossen finns det lämningar av den storskaliga torvtäkt som bedrivits i mossen, L2023:652. Resterna efter en cirka 35 meter lång byggnad för hantering av torvströ är tydlig, liksom vägarna till fabriken och vidare ut i mossen där transporten skedde på räls. Verksamheten var igång under 1930-talet fram till och med 1950-talet.
Vill du veta mera om torvströfabrikernas historia, kan du besöka Ryttarens torvströfabrik.
Den här sidan har tillkommit som en kompensationsåtgärd för kulturmiljön. Det som kompenseras är den visuella påverkan på den kommunala kulturmiljön Björke – Björkemossen som orsakas av vindkraftverken söder om Björke i Tanums kommun. Rabbalshede Kraft har uppfört vindkraftverken som bekostar kompensationsåtgärden.
Arbetet inleddes med en inventering i området, där redan kända lämningar besiktigades. Vid inventeringen hittades flera lämningar av främst industrihistorisk karaktär som inte tidigare var kända. Genom denna insats kunde beskrivning av kulturmiljön och målen för miljön uppdateras. Den stora åtgärden var dock att genomföra beslutet om kompensationsåtgärd, genom att området tillgängliggörs genom att information om det och dess historia publiceras på nätet.
I miljöbalken regleras hänsyn till miljön. Det är med stöd av den som beslutet om kulturmiljökompensation fattas. Här är ett utdrag ur bestämmelser i miljöbalken som reglerar hänsyn till kulturmiljön:
MB 2 kap. 2-3 §
Alla som bedriver en verksamhet har en skyldighet att skaffa sig de kunskaper och utföra de åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att det uppstår skada eller olägenhet för miljön. Med skador och olägenheter för miljön avses inte endast påverkan på grund av utsläpp och störningar, utan även sådant som till exempel utarmar värdefulla kulturmiljöer.
MB 2 kap. 6 §
Även vid lokaliseringen av en verksamhet eller åtgärd ska hänsyn tas till bland annat kulturmiljön. Den plats ska väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska uppnås med minsta intrång och olägenhet för såväl människors hälsa som miljön.
MB 16 kap. 9 §
Ett tillstånd enligt miljöbalken kan kombineras med krav på
Du hittar hela Miljöbalken på Sveriges Riksdags hemsida.
Detaljplan Margreteberg, Vänersnäs