AUNS Uddevalla L1970:6358, L2019:6549, L1970:6018 och L2019:6793

Preliminära resultat

L2019:6793, boplatsområde

Hela den registrerade fornlämningen undersöktes. Undersökningen inleddes med att ytan metalldetekterades, därefter avbanades matjorden. Även avbanad yta genomsöktes med detektor. Endast ett fåtal metallfynd framkom och endast ett bedömdes som möjligen förhistoriskt, en metallsmälta av bronslegering. Marklagren inom den avbanade ytan utgjordes av matjord bestående av humös silt. Underliggande lager utgjordes av lera eller siltig lera.

Nio anläggningar mättes in, sex av dessa undersöktes:

• Anläggning 4 utgjordes av en mycket grund grop, och anläggning 6 av en grop eller härd.
• Anläggning 1 och 8 bestod båda av rännor och gropar i hästskoform. Enstaka fynd av slagen flinta framkom i anläggning 8. Båda tolkas som rotvältor. Även anläggning 7, en grund grop, är möjligen resultat av en rotvälta.
• Anläggning 9 är registrerat som ett kulturlager. En slagen flinta framkom i lagret. Fyllningen i delar av anläggning 8 påminner mycket om fyllningen i anläggning 9. Då detta lager är mycket fyndfattigt kan det diskuteras om det är ett egentligt kulturlager. Det är kanske troligare att det handlar om ett svedjelager. Även övriga undersökta anläggningar har en fyllning som också kan tolkas som delar av ett svedjelager. Dateringar av anläggningsfyllningar från förundersökningen visar att dessa lager skapats under senare delen av bronsålder och äldre järnålder.

Anläggningarna var fyndtomma så när som på anläggning 8 och 9. I matjordslagret framkom en mindre mängd tegel, glas, porslin och järnföremål.

L1970:6358, grav-boplatsområde

Den del av fornlämningen som undersöktes utgjordes av ett smalt område längs den norra sidan av vägen. Undersökningen inleddes med att ytan metalldetekterades, därefter avbanades matjorden. Inga fynd framkom vid detektering.

Marklagren i den östra delen av undersökningsområdet utgjordes av ett tunt humuslager, följt av humös sand som i botten övergick i grusig sand. Längst i öst utgjordes undersökningsområdet av en vägbank, varför denna del utgick. Ungefär hälften av det resterande området var stört av en konstruerad vägslänt. Dessutom var flera större block upplagda inom området, troligen ett resultat av arbete med dike och vägbank. Måttligt med fynd framkom i den humösa sanden, och enstaka även i den grusiga sanden. Samtliga fynd utgjordes av slagen flinta. Inga fynd var tydligt daterande men det finns spånfragment och en del av spånkärna i materialet, möjligen rest av stickelproduktion.

Marklagren i den västra delen av undersökningsområdet var likartade. Även här inkräktade vägslänten på den undersökningsbara ytan, och mot väster minskade detta område alltmer på grund av ett kabelschakt i norr. Schaktningen avslutades när det inte längre fanns någon orörd markyta kvar. Inom denna del framkom sparsamt med slagen flinta, ej daterande.

Inom hela ytan framkom metallföremål, glas och plast i de störda lagren. Inga sådana störningar kunde noteras i de fyndförande lagren. Inga anläggningar noterades.

Fynden som framkom i den östra delen av undersökningsområdet stämmer väl överens med tidigare insamlat material från denna lämning, och från L1970:5860. I inventeringsdagboken noteras att den senare har en oklar avgränsning i öst. Det finns dock en mindre svacka i terrängen som just i detta parti topografiskt skiljer boplatserna åt. Om de är anlagda vid ett en tid när havet nått in här kan de helt enkelt vara två sidor av en strand som nyttjats.

L2019:6549, boplatsområde

Inledningsvis grävdes tio meterrutor inom ytan. Därefter banades området av med maskin. Under förna och humös sand kom varviga lager av grus och sand med någon småsten. Lagren var oordnade och svårtolkade, med fickor och fläckar av grus och sand. Möjligen har de varit utsatta för erosion och vattenpåverkan.

Över hela ytan framkom flinta i ett oordnat mönster och på olika djup, utan en tydlig antydan att ligga in situ. Fyndmaterialet präglas av spånteknologi, bland annat såväl plattformskärnor som plattformsavslag. Redskap i form av spånskrapa och spånhyvel förekommer samt en kärnmejsel. Flintan är preliminärt daterad till tidig-/mellanmesolitikum.

Två anläggningar framkom och undersöktes:

• Anläggning 10 utgjordes av ett lager med humös mörkbrun sand med enstaka kol. Den kan möjligen utgöras av ett svedjelager.
• Anläggning 11 hade en skålad ojämn botten, och fyllningen bestod av humös mörkbrun sand med kol. Det kan röra sig om en härd, eller en rotbrand.

L1970:6018, boplatsområde

Boplatsen bestod av en nordlig och en sydlig del åtskilda av vägen. Undersökningen berörde båda sidorna.

Den södra delen undersöktes genom att fem meterrutor togs upp. Hela ytan banades därefter av med maskin. För att förtydliga lagerbildningsförloppet togs sex djupare profiler upp. På denna sidan av vägen bestod lagren av förna följt av grusig humös sand, och därunder sandigt stenigt grus ovanpå ett siltigare lager.

Fynd av slagen flinta framkom på olika djup. Det var måttligt med fynd i sektion 36-43, fram till sektion 44, där det var mycket fynd. Vidare åt öster från sektion 45 avtog mängden fynd tydligt. Fyndmaterialet präglas av spånteknologi, såväl plattformskärnor som kärnfragment. Redskap, bland annat i form av skrapor och borr, förekommer. Flintan är preliminärt daterad till tidig-/mellanmesolitikum.

Två anläggningar noterades och undersöktes:

• Anläggning 12 utgjordes av ett flammigt lager med kol. Vid undersökning framgår att det inte är vare sig en grop eller härd, utan troligen en rotbrand.
• Anläggning 13 hade en fyllning av humös sand med kol runt sten. Ett yxfragment hittades vid sidan av stenen. Detta skulle möjligen kunna vara en gravanläggning.

På den norra sidan av vägen var det för litet utrymme för att arbeta med maskin, så här undersöktes ytan genom sex meterrutor. I rutorna framkom endast ett fåtal bitar slagen flinta.

Kontaktperson: Stig Swedberg