Östad, Tanums kommun, Västra Götalands län
Tanums kommun avser att uppföra bostäder inom fastigheterna Östad 1:9 m.fl. Kulturlandskapet fick därför i uppdrag av Länsstyrelsen att utföra en arkeologisk utredning inom den berörda ytan i syfte att ta reda på om idag okända fornlämningar påverkas av det planerade arbetsföretaget. Fältarbetet utfördes under slutet av april 2026.
Det omgivande landskapet präglas av en rik och sammanhållen fornlämningsmiljö med tydlig tyngdpunkt i järnåldern. Gravfält, högar och stensättningar ligger samlade längs de närliggande höjdstråken och vittnar tillsammans med en äldre vägsträckning och ålderdomliga ortsnamn om en lång kontinuitet av bosättning och markanvändning i området. Var de gårdar som en gång gett upphov till gravfälten legat vet man emellertid ännu inte, men inom utredningsområdet finns en mindre åsrygg som bedöms ha utgjort ett gynnsamt boplatsläge.
Utredningen inleddes med metalldetektering över hela området men några tydliga förhistoriska fynd framkom inte, varför den fortsatta undersökningen i stället kom att utgå från landskapets topografi. Sökschakt grävdes framförallt längs åsryggen där flera anläggningar – härdar, kokgropar och rester efter vad som tolkas som en ugn – framkom. I dessa påträffades också fynd av keramik, lerklining och bränd lera. Även om inga tydliga gårdslämningar återfanns under utredningen visar de samlade resultaten att människor har vistats här under förhistorisk tid, och att platsen även kan ha använts för aktiviteter kopplade till keramik- eller metallhantverk.
Rapporten kommer laddas upp här.
Arkeologisk förundersökning av L2026:2124, L2026:2125 och L2026:2126
Förundersökningen av fornlämningarna på åsryggen vid Östad genomfördes i början på juli 2026 genom förlägga avgränsande schakt kring respektive lämning. Två dagar var det strålande väder, och då blev förundersökningen välbesökt av intresserade lokalbor. Samtliga schakt och framkomna anläggningar har provtagits för markkemisk analys och där möjligt för vedartsanalys och vidare 14C-datering. Detta görs för att bättre kunna förstå såväl anläggningarnas funktion som eventuell indelning av olika aktiviteter på åsryggen, samt datera när dessa aktiviteter genomförts. Analyserna kan ge värdefull information om hur människor har organiserat sin boplatsyta och vad dem har gjort, samt ge indikationer på var de gårdar eller aktivitetsytor som gett upphov till de närliggande järnåldersgravfälten funnits.
L2026:2124, en härd
Inledningsvis avgränsades den ensamliggande härd som framkom vid utredningen i april. Vid schaktning framkom sparsamt med fyndmaterial, och utöver en diffus kolkoncentration intill en slät sten framkom inga fler anläggningar som tyder på större aktivitet. Området är också mer lerigt än övriga ytan. Lämningen kommer dateras och analyseras med markkemi, men kan därefter anses som undersökt och borttagen.
L2026:2125, ett boplatsområde
Vid avgränsning av boplatsområdet på den södra delen av åsryggen – där det vid utredningen framkom kokgropar och rester av en ugn, samt fynd av keramik, lerklining och bränd lera – kunde ytterligare nio anläggningar registreras bestående av sex gropar, två kokgropar och en aktivitetsyta rik på bränd lera. För en av groparna genomfördes en delundersökning för att samla in ett makrofossilprov. En makrofossilanalys är värdefull eftersom resultatet kan ge indikationer på hur såväl naturlandskapet som kulturlandskapet och dess brukande har sett ut under tiden för anläggningens skapande. Inom ytan har också ytterligare fynd av keramik, lerklining och bränd lera samlats in och kommer att skickas vidare för keramisk analys med både XRF och ICP, se förklaring av analyserna nedan.
L2026:2126, en boplats
Vid avgränsning av boplatsen på den norra delen av åsryggen – där det vid utredningen framkom två härdar – framkom ytterligare fem anläggningar bestående av tre härdar, en grop och vad som i nuläget tolkas som en potentiell smedja. För en av härdarna genomfördes en begränsad delundersökning där ett makrofossilprov samlades in. Även inom denna lämning fanns ett parti med bränd lera intill en av härdarna. Sammantaget förstärker resultaten från förundersökningen av dessa lämningar den inledande tolkningen om att platsen kan ha använts för aktiviteter kopplade till keramik- eller metallhantverk.
Vetenskapliga metoder
XRF-analys
Vid röntgenfluorescens (XRF/X-ray fluorescence) bestrålar man olika material med gammastrålning. Olika material består av olika kemiska grundämnen som därför absorberar och reflekterar gammastrålningen i olika grad. När man fångar upp reflektionerna kan man identifiera de minsta kemiska sammansättningarna i olika material, vilket kan vara behjälpligt vid exempelvis proveniensstudier inom arkeologi. Metoden är fördelaktig eftersom den inte förstör fyndmaterialet, men fortfarande kan ge viktig information om var ett material har sitt ursprung.
ICP-analys
Inductively Coupled Plasma (ICP) är en analysmetod som syftar till att bestämma olika materials kemiska sammansättning, i detta fall keramik, lerklining och bränd lera. Genom att undersöka halterna av materialets grundämnen kan sammansättningen användas för att påvisa ett geografiskt sammanhang, alltså vart materialet har sitt ursprung. Analysen genomförs genom att prover av lämpligt material samlas in, krossas till ett fint pulver och löses i en syralösning. Lösningen injiceras därefter i exciterad argonplasma. När de exciterade argonatomerna krockar med grundämnena i syralösningen överförs energi under en kort stund, vilket gör att elektronerna förflyttar sig mellan olika skal. När dessa sedan återgår till sin ursprungliga placering emitteras fotoner. Dessa registreras som ljusvågor via Mass Atomic Emission Spectrometry (MA/ES). Varje grundämne har en unik våglängd och därmed en unik färg på emissionsspektrumet. På så vis kan den kemiska sammansättningen av olika material bestämmas väldigt noggrant. Resultatet jämförs därefter med möjliga geografiska lokaler.
