Boplatslämningar vid Jörlanda Berg, Stenungsunds kommun

Arkeologisk undersökning av Jörlanda 386 och 387

Mellan 9 oktober och 15 november 2017 utförde Kulturlandskapet en arkeologisk undersökning av fornlämningen Jörlanda 387. Området är beläget mellan Stora Höga och Spekeröd i Stenungsunds kommun.

Fornlämningarna Jörlanda 386 och 387 utgörs av två sammanhängande ytor med boplatslämningar från senneolitikum (slutet av yngre stenålder), bronsålder och järnålder. Mellan boplatsytorna finns ett fuktigare område. Fornlämningarna upptäcktes i samband med en arkeologisk utredning 2014. Anledningen till att utredningen genomfördes var att Stenungsunds kommun arbetar med en detaljplan över området. Fornlämningarna förundersöktes 2016 som en del i att de skulle tas bort. Under förundersökningen påträffades bland annat huslämningar i form av stolphål, härdar, gropar och kulturlager. Även spår av äldre odlingsytor hittades, i form av områden med årderspår. Det gjordes också fynd av slagen flinta, kvarts och keramik. Utredning och förundersökning utfördes av Bohusläns museum.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gick under hösten 2016 ut med ett förfrågningsunderlag för att upphandla en arkeologisk undersökning av fornlämningarna. Kulturlandskapet skrev det vinnande anbudet och undersökningarna skulle startat i mitten av januari 2017. Beslutet blev dock överklagat till Förvaltningsrätten, som avslog överklagan i april. Den överklagande parten begärde då prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom hos Kammarrätten, vilken fastslog Länsstyrelsens beslut i slutet av augusti.

Fältarbetet inleddes med undersökning av Jörlanda 387, denna pågick i 6 veckor. Undersökningen av Jörlanda 386, den södra av de två fornlämningarna, kommer troligen att utföras under vår/försommar 2019.

Information kommer löpande att läggas ut här på hemsidan.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Kartan visar de två fornlämningarna som ska undersökas. Dessa har delats in i sju delytor som undersöks i tur och ordning. Läs mer om undersökningarna av delytorna nedan.

Yta 4 – v 45

Undersökningens femte vecka bjuder på förhållandevis vackert väder, fler ytor med årderspår, sparsamt med anläggningar, samt senneolitisk keramik med snörornering. På torsdagen har vi besök av elever från gymnasieskolans naturvetarlinje, vilka hjälper till med provtagning.

”Början på slutet för yta 4

Under veckan som gått har vädret mestadels varit mycket trevligt med sol och endast mindre regn under torsdagen. Omställningen till vintertid har däremot börjat bli väldigt tydlig på kvällarna.

Stolphål och ett antal gropar har kunnat konstateras på den del av ytan som bör vara bäst lämpad för en boplats. Dessutom har fler och fler årderspår dykt upp, även på ställen vi inte trodde varit brukade. Framförallt är det de områden som har en jordmån bestående av siltig sand som har bevarat spåren bäst. Det är tydligt att man har odlat så mycket man kunnat på de ytor som funnits tillgängliga på den här platsen. Spåren fortsätter även söderut in i yta 2, området som delar av Jörlanda 387 från Jörlanda 386.

I en grop gjordes fynd av keramik, som bedömdes vara från senneolitikum. På ytan fanns tydliga tecken på att man låtit årdret gå över gropen. Det är tydligt att det finns en omfattande neolitisk fas i Jörlanda. Om vi jämför med strandnivån för neolitium blir det tydligt att strandkanten bör ha legat bara ett 20-tal meter bort från åkrarna. Strandnära tomt är med andra ord inget nytt under solen.

Under den regnigaste av veckans dagar, dvs torsdagen, kom två gymnasieklasser från gymnasieskolan på besök. Glada i hågen tog de sig an provtagningsmetodik och besökte olika delar av grävplatsen. En särskild eloge ges den positiva yngling vars somriga inställning vädret inte kunde rå på, och vars foppatofflor fick vandra över Jörlandas, numera något leriga, sand.”

Martin 2017-11-10

Februari 2018

Västsvensk arkeologidag ägde rum 23 februari på Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Kulturlandskapet i samarbete med Picea Kulturarv redovisade de resultat vi hittills har från undersökningen av Jörlanda 387.

Vid undersökningen av Jörlanda 387 banades totalt 8500 kvadratmeter av. Totalt mättes 163 anläggningar in varav 157 (eller 96%) undersöktes. Av dessa har 64 utgått som en följd av undersökningsresultaten, vilket lämnar 99 egentliga anläggningar i detta skede av databearbetning. Merparten av dessa utgörs av gropar, av vilka flera kan komma att bedömas som stenlyft. Endast 4 härdar, 2 kokgropar och 13 stolphål framkom.

Fynden som framkom utgjordes främst av keramik och bränd lera. Totalt togs 132 keramikskärvor in, varav den absoluta majoriteten är daterad till äldre järnålder eller förromersk järnålder. Det enda undantaget är ett antal skärvor från en anläggning på yta 1 som daterats till vikingatid. Den brända lera som framkom har till största del bedömts som infodring, dvs från någon slags ugn eller smideshärd. En del avslag av flinta framkom, men endast mycket få kärnor och redskap. Ett typiskt mikrospån från en handtagskärna framkom på yta 4, dvs ett enstaka nedslag från mesolitikum på platsen.

Den egentliga behållningen av undersökningen måste sägas vara den stora ytan med årderspår, vilken uppgick till totalt 1000 kvadratmeter. Ytan är nu inlagd i FMIS som fossil åker med RAÄ-nr Jörlanda 411. Årderspåren både överlagrar och överlagras av anläggningar som bör vara möjliga att C14-datera, varför vi ser fram emot att kunna datera odlingen ganska exakt. Preliminär bedömning är att odlingen troligen ägt rum i övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder.

Fynden framkom spritt över ytorna vid avbaning, endast en mindre del av anläggningarna innehöll några fynd. Frågan om (en del av) fynden forslats till odlingsytan vid eventuell gödsling är något som vidare analyser förhoppningsvis kan svara på.

Anläggningar och årderspår på Jörlanda 387.

Juni 2018

Analyssvar har nu kommit från både CEDAD (14C-datering) och MAL (makrofossilanalyser, pollenanalyser och markkemiska analyser).

Ett prov från själva årderspåren har daterats till 386-161 f Kr, förromersk järnålder. Det visar sig också att proverna härifrån har en organisk halt och PKvot som sannolikt är ett resultat av gödsling. Resultaten av pollenproverna från årderspåren visar att odling av korn och vete skett på platsen. Även pollen av diverse åkerogräs framkom. Höga halter av pollen från ljung och hassel visar att ljunghedar och hasselsnår förekom i området. Skogsvegetationen i närområdet har bestått av björk, al och tall, något som även visar sig i vedartsanalysen.

Enbart ett av proverna gav ett arkeobotaniskt material, och inget odlat material såsom cerealier eller andra grödor kunde påträffas. Det prov som gav ett material är en kokgrop, anläggning 110, och det framtagna materialet utgörs övervägande av åkerogräs och ruderatväxter. Denna anläggning har daterats till 592-396 f Kr, vilket eventuellt tyder på att odlingsaktiviteterna på platsen i själva verket är något äldre än vad dateringen av årderspåren gav för handen.

Anläggning 146, en stor grop i den södra delen av området som skars av årderspåren, har daterats till 593-393 f Kr. I denna framkom låga halter av pollen från korn samt höga halter av åkerogräs. Andelen pollen från ljung är större än i proven från årderspåren, i övrigt är sammansättningen av pollen mycket likartad.

I den södra delen av ytan fanns även anläggning 166, också denna en stor grop. Kol från denna grop har daterats till 386-173 f Kr, det vill säga mycket samstämmigt med dateringen av årderspåren. I denna framkom pollen från korn i högre halter än i de andra proven, samt pollen av råg och åkerogräs. Andelen pollen från ljung är lägre än i de andra proven. Skogsvegetationen är den samma som i de andra proven, men med lägre andel hassel.

Sammanfattningsvis visar de markkemiska analysresultaten både på spår av odling och boplats-/processande aktiviteter över undersökningsytan.

Centralt i området med årderspår framkom en kokgrop, anläggning 85, som tydligt skar igenom årderspåren. En förkolnad pinne i botten av denna har daterats till 208-390 e Kr, romersk järnålder. Detta är den yngsta av dateringarna från platsen.