Många bäckar små – översvämning och markanvändning i södra Sverige 1000-1940

Detta projekt bedrivs av Oscar Jacobsson – medarbetare på Kulturlandskapet – som ett doktorandprojekt på den Kulturgeografiska institutionen i Stockholm. Projektet utforskar den förändrade relationen mellan människa och översvämning i södra Sverige under perioden mellan tidig medeltid och tidigt 1900-tal, och fokuserar på hur översvämningar under perioden utgjort både nytta och ett problem i den agrara produktionen. Under den studerade perioden genomgick bruket av svämplanet – det område längs med ett vattendrag som översvämmas regelbundet – stora förändringar, från att i huvudsak ha brukats till ängsmark till att förvandlas till åkermarker. Denna förändring återspeglas i många av Sveriges äldre ängsmarker, men har fört med sig en särskild problematik på svämplanet som inte återfinns på torrmarken. Förändringarna är dessutom knutna till de omvälvningar som skedde av den agrara produktionen i samband med den agrara revolution som inleddes i Sverige cirka 1750. Hur större förändringsprocesser – även i äldre tider än så – återspeglar sig i miljöer präglade av täta relationer mellan människa/vatten är ett av avhandlingens främsta intresseområden.

Avhandlingsprojektet ämnar studera denna förändring i ett långt tidsperspektiv med rikliga jämförelser mellan olika tidsperioder och geografiska områden. Två vattendrag – Emån och Ätran – har dock valts ut som fallstudier, och studeras genom en mängd olika typer av källmaterial så som historiska kartor, skriftligt källmaterial, naturgeografisk data och lämningar i fält. Under 2018 genomfördes både skrivbords- och fältstudier i Högsby socken vid Emåns nedre lopp med stöd av resemedel från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för Svensk Folkkultur. För 2019 beviljades medel från Kulturlandskapets forskningsstipendium för fältarbeten vid Ätran och Emån. Fältarbetet vid Ätran inleds under våren 2019 och kompletterande studier vid Emån utförs i huvudsak under sommaren. Dessa fältstudier syftar inte enbart till att studera lämningar i fält, utan även för att bilda sig en generellt bättre uppfattning av platsernas geografi, och till att etablera kontakter i de orter som studeras – exempelvis med hembygdsföreningar.

Fältarbetet kan följas på Kulturlandskapets facebook-sida och instagramkonto.

Uppdatering april 2020

De från Kulturlandskapets forskningsstipendium erhållna medlen har använts för fältarbete, arkivresa och resor för förmedling under perioden vår 2019 till vinter 2020. Fältarbete bedrevs under våren 2019 i trakterna kring Sexdrega vid Ätran. Resultaten från fältarbetet i Sexdrega kom aldrig att användas till det tänkte ändamålet för den andra artikeln i avhandlingen, då studieområdet inte befanns lämpligt för denna typ av studie. Arbetet i Sexdrega kommer istället att inkluderas i artikel 3 för avhandlingen, som påbörjas hösten 2020.

I juli 2019 bedrevs fältarbeten i trakterna i kring Högsby och Mörlunda vid Emån, där Oscar dels återbesökte lokaler från ett tidigare fältarbete, men även genomförde intervjuer med lokala bönder för att bättre förstå förutsättningarna för jordbruk i området. Dessa bidrog med insikter som kommer att inkorporeras i artikel 2 för avhandlingen.

Efter att ha genomfört en fältkurs med Kulturgeografiska institutionen i Ulricehamns-trakten i maj 2019, påträffades ett lämpligare studieområde vid Ätran för artikel 2, nämligen maderna vid Hössna och Knätte. Därför användes medel för fältarbete vid Hössna och Knätte under hösten 2019, där lokaler av intresse besöktes och intervjuer genomfördes med ett antal bönder i området. Kontakt etablerades även med hembygdsföreningen.

Direkt efter avslutat fältarbete hölls föredrag för hembygdsföreningen i Mörlunda. Förmedling av resultaten för lokalbefolkningen sågs som särskilt viktigt för fältarbetet och projektet som helhet, men gjorde det även möjligt att etablera framtida kontakter i området. Kontakten med Mörlunda hembygdsförening har därefter fortgått och varit mycket givande. Ytterligare förmedlingsinsatser har gjorts i Högsby i februari 2020, där resultat presenterades på Högsby bibliotek.

I februari 2020 presenterades även delresultat från fältarbetet i Hössna vid Västsvensk arkeologidag i Göteborg.

Artikel 2 i avhandlingen kommer att publiceras här när den är godkänd.

Kontaktperson: Oscar Jacobsson

Utsikt över den numera sänkta sjön Ryningen, vilken slutligen sänktes genom sprängningsarbete i Emån år 1917. Ett dylikt företag hade dock förespråkats redan 1770 av Magnus Gabriel Craelius (häradsfogde över Tunaläns, Sevede och Aspelands häraders fögderi) och blev behandlat i flera ärenden i häradsrätten under 1700-talets slut. Idag är den tidigare sjön en av Sveriges fågelrikaste våtmarker, inte minst när den (som på bilden) om våren svämmar över av vårflödet.

Trolig lämning efter dammlucka i anslutning till en våtmark på byn Virstads utmark i Emåns dalgång. Våtmarken har tidigare brukats till kärräng och går under namnet ”Bråtkjärret” i en karta från 1777. Strax norrut markeras ett annat kärr som ”Damkjärret”, vilket sannolikt syftar på att även här har funnits en dammanläggning. Genom stämbord vid denna typ av anläggningar kunde vattnet från bäckarna hållas kvar under kontrollerade former och näringsrikt slam avlagras på kärret. Detta ökade gräsväxten och ängsmarkens produktivitet.

Artiklar i avhandlingen

Del 1 i Oscars avhandling –  The co‑development of agriculture and flood–related problems in the parishes of Högsby and Mörlunda, Sweden, 1600–1800  – kan nu laddas ner här.