Landskap i Bullaren – steg 1

Under hösten 2014 genomförde Kulturlandskapet en översiktlig landskapsanalys av ett större område kring Bullaresjöarna på uppdrag av Tanums kommun. Landskapsanalysen utfördes som en första del i kommunens arbete att utse LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) kring sjösystemen, och kommer att kompletteras med en fördjupad analys under 2015. Landskapsanalysens syfte var att definiera landskapets karaktärsdrag inom det aktuella området, samt vilka processer och mönster som påverkat – och fortfarande påverkar – utseendet hos dagens landskap. Med hjälp av detta har kommunen sedan ett underlag för framtida beslut som dessutom tar hänsyn till kulturmiljöns karaktär och bevarande i området. I samband med den översiktliga landskapsanalysen gjordes även en analys av bebyggelsestrukturen och demografiska förändringar under 1900-talet som ett separat och kompletterande projekt.

En karaktärisering av landskapet bygger på en översiktlig analys av landskapets olika historiska element. Fornlämningar, ortnamn och historiska kartor utgör ett väsentligt källmaterial för landskapets historia, där det äldre kulturlandskapets karaktärsdrag kan analyseras och definieras. Detta jämförs sedan med dagens landskapsbild och områdets naturgeografi (topografi, geologi, markslag osv) för att bilda en uppfattning av landskapets processer. Kulturlandskapet har även lagt vikt vid att applicera Landskapskonventionens målsättning i utförandet av denna landskapsanalys – där framförallt landskapet ses som en helhet.

Under denna översiktliga landskapsanalys gavs det aktuella området tre huvudkaraktärer: ”Äldre jordbrukslandskap”, ”Nyodlings- och utmarkslandskap” samt ”Skogsbrukslandskap”. Det äldre jordbrukslandskapet är den del av dagens landskap i området som har längst kontinuitet, med fornlämningar från hela förhistorien, äldre ortnamnsbelägg och som troligen till stor del varit uppodlad åtminstone från järnåldern och fram till idag. Nyodlings- och utmarkslandskapet har haft en mer flexibel karaktär i området, där uppodling och övergivelse troligen gått i vågor under historien. Detta är något som även är aktuellt i dagens landskap, då dessa delar av området idag består till stor del av fritidshus och ödebebyggelse. Skogsbrukslandskapet utgör också en viktig del av analysområdets landskapskaraktär, men saknar i stort sätt helt äldre bebyggelsebelägg och är till stora delar helt obebott idag. Detta landskapsområde har troligen länge utgjort utmarker åt bebyggelsen, men även tjänat som en väsentlig sekundär resursbas.

Den sammantagna bilden visar onekligen att äldre processer än idag påverkar analysområdets landskapskaraktär, samt att själva Bullaresjöarna under lång tid utgjort – och fortfarande utgör – en viktig del av området. Kulturlandskapet har därav gjort en preliminär bedömning att den allmänna åtkomsten till Bullaresjörna inte bör begränsas ytterligare med strandtomter, men att framtida bebyggelse mycket väl kan placeras med nära åtkomst till sjöarna. I första hand bör redan existerande bebyggelselägen förtätas istället för att helt nya områden tas i anspråk. Det är dock viktigt att betona att allmänhetens synpunkter bör tas med i den framtida djupstudien, för att projektet bättre skall falla inom ramen för Landskapskonventionen.

Landskap i Bullaren – steg 2

Under hösten 2015 utförde Kulturlandskapet en fördjupning av den översiktliga analysen. Syftet med fördjupningen var att analysera och detaljstudera ett antal områden och specifika platser som föreslagits av kommunen som framtida LIS-områden. Rekommendationer togs fram för att belysa hur de aktuella områdena kan utvecklas i förhållande till nuvarande kulturmiljö och bebyggelsestruktur, utan att landskapets karaktär och värden påverkas negativt.

Rapportens analys innehåller följande:

  • Analys av bebyggelsens förhållande till landskapet.
  • Känslighet och tålighet för exploatering.
  • Konsekvenser av bebyggelse i olika lägen.

Rekommendationer för ny bebyggelse för de utpekade områdena omfattar:

  • Byggnadsplacering och omfattning i förhållande till landskapstyp och befintlig bebyggelsestruktur.

En av målsättningarna med Landskapsanalysen var att ge en helhetsbild av de processer som skapat – och fortfarande bidrar till skapandet av – Bullarens kulturlandskap. Detta har i rapporten förts ner från en övergripande till en lokal nivå i samband med analysen av de olika LIS-områdena. En helhetssyn på landskapet bör ses som ett värdefullt verktyg i planerandet av framtidens landskap, där de långsiktiga processerna kan användas för att förankra planeringen i en historisk kontinuitet. Detta bidrar inte enbart till en utveckling av kulturmiljöns visuella upplevelsevärden och bevarandet av kulturlandskapet, utan skänker också framtidsplaneringen ett element av långsiktig hållbarhet.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Du kan ladda ner rapporten från den översiktliga analysen som lågupplöst pdf här.

Du kan ladda ner rapporten från den fördjupade analysen som lågupplöst pdf här.