Arkeologi i Världsarv – Undersökningar inför ny sträckning av väg E6
Tanum 1796, 1804, 1821, 1910 och 2259 FU och SU
På uppdrag av Trafikverket genomförde Rio Kulturkooperativ arkeologiska undersökningar av flera fornlämningar inför utbyggnaden av väg E6 sträckan Pålen – Tanumshede. Vägsträckningen går delvis genom det av UNESCO instiftade världsarvet Hällristningsområdet i Tanum. Fältarbetet utfördes mellan hösten 2011 och våren 2013.
De fornlämningar som skulle undersökas var belägna söder om Gerumsälven och bestod inledningsvis av en kokgropslokal (Tanum 1821), ett överhäng (Tanum 1804), samt två gravar i form av en stensättning och ett röse (Tanum 1796 respektive 1910). Efter en kompletterande förundersökning tillkom en boplats (Tanum 2259).
De arkeologiska undersökningarna inför nydragningen av väg E6 genom världsarvet omfattade förutom de ovan nämnda även ett antal fornlämningar belägna norr om Gerumsälven. Dessa undersöktes av Bohusläns museum och Riksantikvarieämbetet UV Väst tillsammans.
Fornlämningarna är från både sten-, brons- och/eller järnålder. De utgör spåren efter bebyggelsens uppordning av landskapet i välhävdade inmarker med ett utvecklat bruk av utmarkerna. Undersökningarna inriktades på förändring av funktioner för dessa lokaler och därmed hur det omgivande landskapets betydelse har förändrats över tid.
Stor vikt har lagts vid att resultaten från undersökningarna ska spridas lokalt. Flera visningar för skolor, hembygdsföreningen och allmänheten i Tanums kommun genomfördes löpande. Delar av resultaten presenterades på Kulturarvsdagen tillsammans med Bohusläns museum och Riksantikvarieämbetet UV Väst och i samarbete med Vitlycke museum. Resultatet av undersökningarna har presenterats i tre olika publikationer av både vetenskaplig och populärvetenskaplig natur, och på Arkeologidagen 2014 gjordes en mindre utställning (delar av utställningen kan du se i de två bilderna nedan). Slutligen har en serie föredrag hållits – på Bronsålderssymposiet, EAA samt Västsvensk Arkeologidag.
Projektansvarig: Stig Swedberg
Arkeologi söder om Gerumsälven. Särskild undersökning av Tanum 1796, 1821, 1910 och 2259 samt kompletterande särskild undersökning av Tanum 1796.
Rapportarbetet är uppdelat i tre steg, och detta är den första Steg 1 – Teknisk rapport. Längre ner på sidan kan du även läsa om de två följande stegen i rapporteringen: Steg 2 – Vetenskaplig fördjupning samt Steg 3 – Populärvetenskaplig publikation.
Särskild undersökning av Tanum 1821
Undersökningen av kokgropslokalen Tanum 1821 utfördes hösten 2011. Tanum 1821 utgjordes av en kokgropslokal. Vid undersökningen framkom 57 anläggningar, vilka huvudsakligen kan delas in i härdar, kokgropar och skärvstenskoncentrationer. Av speciellt intresse är det kulturlager som tillsammans med flera av skärvstenskoncentrationerna troligen utgör rest av en byggnadskonstruktion. De flesta anläggningarna har framkommit i västra delen av området och i anslutning till kulturlagret. Kokgroparna har delats in tre olika kategorier: 1) ensamliggande, 2) tillsammans med eldstad, respektive 3) tillsammans med större skärvstenskoncentration.
Det är uppenbart att vissa av anläggningarna representerar skilda aktiviteter. Förekomst av säd under vissa perioder men inte andra visar på funktionsskillnader över tid. Säd har daterats till två faser, 1730 f Kr respektive 820 f Kr. En mellanliggande fas representerad av kokgropar i kategori 2 har daterats till fasen 990 f Kr, typen av gropar och analyserna tyder på att dessa använts för beredning av mat i mindre skala.
Särskild undersökning av Tanum 1910
Röset Tanum 1910 undersöktes under våren 2012. Röset var placerat på en liten puckel i klipplandskapet; på puckelns högsta punkt fanns en liten fördjupning. Troligtvis har en stenkista konstruerats här. I botten av röset fanns småsten, det är okänt om denna småsten funnits i hela bottnen, endast i fördjupningen, eller endast inom kistan. De brända benen från en vuxen individ har placerats här, troligen i kistan. Kremationen har utförts på annan plats. Om benen varit placerade i någon sorts kärl är okänt. Tillsammans med benen hittades en mindre mängd mycket fragmenterad keramik från sannolikt två olika kärl av mycket hög kvalitet. Kring kistan har sedan röset kontruerats, med en eller möjligen två kantkedjor. Alternativt kan en andra kantkedja byggts på vid senare tillfälle. Två dateringar har utförts, en på kol och en på ben. Kol från al har daterats till 748-373 f Kr. Ben från människa har daterats till 394-204 f Kr. Vid ett eller annat tillfälle har röset blivit förstört. Om detta har skett under förhistorisk tid eller senare är okänt.
Förundersökning av Tanum 1804
Undersökningen av Tanum 1804 ingick ursprungligen i uppdraget, men omvandlades efter diskussion till en avgränsande FU på grund av att arbetsområdet för vägen fått ändrad omfattning. Denna undersökning utfördes under försommaren 2012. Rapporten från förundersökningen av Tanum 1804 kan laddas ner här (PDF via riokultur.se).
Särskild undersökning av Tanum 1796 samt kompletterande förundersökning av Tanum 1796
Tanum 1796 var registrerad som en ensamliggande stensättning, och undersökningen av denna ägde rum under våren 2012. Vid undersökningen framkom ytterligare en stensättning i anslutning till den tidigare kända. Stensättningarna vid Tanum 1796 innehåller en urnebegravning vardera med ben från två vuxna individer, båda daterade till förromersk järnålder, cirka 733-204 f Kr respektive 428-95 f Kr.
Vid undersökningen visade det sig också att en omgivande stenpackning inte kunde avgränsas, och det framkom ytterligare anläggningar under den del av stenpackningen som undersöktes. Eftersom undersökningsområdet enligt beslut endast sträckte sig 2 meter utanför stensättningen kunde inte hela stenpackningen undersökas. På grund av detta fattades beslut om en kompletterande FU. Denna utfördes under hösten 2012, och som ett resultat av denna registrerades en boplats, Tanum 2259. Rapporten från den kompletterande förundersökningen av Tanum 1796 kan laddas ner här, från Rio Kulturkooperativs hemsida.
Kompletterande särskild undersökning av Tanum 1796 och särskild undersökning av Tanum 2259
Vid undersökningen framkom stora mängder flinta, mycket av det är svallat. De svallade avslagen kan troligen härledas till mellanmesolitisk tid när platsen var strandbunden.
Efter undersökning och analyser av prover görs bedömningen att två anläggningar kan utgöra möjliga gravläggningar. Bedömningen baseras på förhöjda fosfatvärden samt fynd av hasselnötsskal och bär. Vedartsprover innehöll kol från ek, som har daterats till senneolitikum, cirka 2186 -1823 f Kr. Vid undersökningen framkom ett litet flathugget material. Dels har vi en möjligen rituellt offrad och deponerad skära i omedelbar anslutning till en av de möjliga gravarna som nämndes ovan. I åkern mellan Tanum 1796/2259 och de två närliggande boplatserna Tanum 1905 och 1906 påträffades bland annat en flathuggen spets av flinta samt ett flathugget avslag. Det är möjligt att dessa fynd visar på stadigvarande bebyggelse under senneolitikum.
I detta sammanhang är det lämpligt att lyfta fram hällristningen Tanum 214:1, vilken ligger 70 meter nordost om den stora stensättningen. Hällristningen dateras till förromersk järnålder, vilket innebär att den kan ingå i omdaningen av landskapsavsnittet som pågår här under denna tid.
Stenpackningen är svår att datera. En anläggning i form av en härd daterad till 29-242 e Kr verkar ligga delvis under stenpackningen. Det är möjligt att stenpackningen anlagts i ett skede efter den sista begravningen, med ett avslut under tidig romersk järnålder.
I övrigt finns ytterligare lämningar av boplatskaraktär daterade från tidig- och mellanneolitikum (enstaka) via bronsålder (enstaka) till romersk järnålder och yngre järnålder (ett antal) samt tidigmedeltid (enstaka).
Vetenskaplig fördjupning och populärvetenskaplig publikation
Steg 2 – Vetenskaplig fördjupning: Arkeologi i Tanums världsarv. Åttatusen år i Tanum utifrån sex arkeologiska undersökningar för väg E6.
För att fördjupa kunskapen om det forntida samhället och landskapet inom och i anslutning till det område som nu är Tanums Världsarv gjordes också en så kallad vetenskaplig fördjupning. I boken – som är en sampublikation av Bohusläns Museum, Kulturlandskapet och Arkeologerna (f.d. RAÄ UV) – behandlas resultaten av de många undersökningar som gjorts här. I boken finns åtta artiklar, bland annat om hällristningarna inom området (Andras Toreld: Hällristningsmotiv och den lokala bygden), om lokaliseringen av boplatserna i det naturgivna landskapet (Stig Swedberg och Annika Östlund: Landskap, odling och boplatser) samt en provtagningssterategisk fallstudie (Stig Swedberg från Kulturlandskapet tillsammans med Philip Jerand och Johan Linderholm från MAL: Spelar det någon roll hur vi tar prover?).
Steg 3 – Populärvetenskaplig publikation: Berättelser vid elden i Tanums världsarv.
Som ett tredje steg i förmedlingen av resultaten från undersökningarna gjordes även en populärvetenskaplig publikation, även denna ett samarbete mellan Bohusläns Museum, Kulturlandskapet och Arkeologerna: Berättelser vid elden i Tanums världsarv. Texterna är ett försök att omsätta de nya kunskaperna kring forntiden i området på ett mer lättläst vis i form av berättelser, som de kanske har kunnat berättas av de människor som levt här före oss.
Den vetenskapliga fördjupningen kan du ladda ner från academia.edu.
Vidare aktiviteter
Invigning av E6 genom Tanum
Invigningen av den sista etappen av E6 genom Bohuslän ägde rum på Skräddö rastplats i juli 2015. Vid invigningen var personal från Kulturlandskapet och Bohusläns museum på plats och informerade om undersökningarna inför vägen.
Brånsålderssymposiet
Ett föredrag hölls på 13:e Nordiska Bronsålderssymposiet 2015: Tanum 1821 – Kokgropar som utgångspunkt för landskapsstudier.
Föredraget utvecklades till en artikel: Tanum 1821 — Examining cooking pits in landscape studies av Stig Swedberg, Annika Östlund och Oscar Jacobsson. Publicerad i: New Perspectives on the Bronze Age. Proceedings of the 13th Nordic Bronze Age Symposium held in Gothenburg 9th to 13th June 2015. Red. Sophie Bergerbrant och Anna Wessman. Artikeln kommer att läggas upp här när publiceringstillstånd finns.
E6 – En arkeologisk resa
Den 15:e mars 2016 hölls seminariet E6 – En arkeologisk resa på Bohusläns museum. Vid seminariet presenterades och sammanfattades några av de resultat som producerats som en effekt av de arkeologiska undersökningarna längs europaväg 6. Kulturlandskapet medverkade med föredraget Landskap och arkeobotanik längs väg E6 i Bohuslän.
Nyfiken?
Om du vill veta med kan du läsa våra dagboksanteckningar från undersökningarna på Rio Kulturkooperativs hemsida.
