Skaftö- Fiskebäck 1:367, Lysekils kommun

Undersökning av mesolitisk boplats

Under oktober 2021 genomför Kulturlandskapet en arkeologisk undersökning inom den mesolitiska boplatsen L1968:3883 (Skaftö 63:1). Syftet är att dokumentera lämningen och ta till vara på fornfynd innan tomten där boplatsen ligger bebyggs med bostadshus. Undersökningsområdet är drygt 600 m² och omfattar norra delen av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:367. Ytan ligger på cirka 35 meter över havet, vilket motsvarar en strandbunden bosättning under senmesolitikum (cirka 5-6000 f.Kr.). Marken har aldrig varit uppodlad och var bevuxen med mogen tallskog före undersökningsstarten.

Under mesolitikum låg boplatsen på södra sidan av en cirka 600×400 meter stor ö i ytterskärgården. Gullmarsfjordens utlopp förde då med sig stora mängder näringsrikt vatten vilket ledde till en rik marin fauna i området. Den maritima miljön bör ha präglat näringsfånget, och orsaken till vistelsen på platsen kan sannolikt sökas i just jakt och fångst av marina djur. En annan orsak kan vara bearbetning av insamlad strandflinta, vilket den stora mängden bearbetad flinta antyder. En närmare analys av flintmaterialet förväntas ge svar på vilket av alternativen som varit huvudorsak till vistelsen.

Bohusläns museum genomförde våren 2003 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten. Då grävdes fyra provgropar inom nu berörd yta. Sammanlagt drygt 800 slagna flintor påträffades i provgroparna (splitter oräknat). En hartsklump 14C-daterades till äldre bronsålder, 3370 ±30 BP, men flintmaterialet ansågs uteslutande vara av mesolitisk karaktär. Fynden framkom i sanden direkt under förnan och till ett djup av som mest cirka 0,35 meter, vid övergången till undergrunden (grusig sand).

Skaftö är relativt rikt på registrerade boplatser. Amatörarkeologen Evald Johansson påträffade och beskrev 80 stenåldersboplatser på ön fram till sin död 1974. Johanssons boplats nr 8 är antagligen densamma som boplatsen vi nu undersöker. I närområdet finns flera spännande lämningar från samma tidsperiod som L1968:3883. Till de mer spektakulära boplatserna hör de senmesolitiska kökkenmöddingarna med välbevarat benmaterial vid Huseby klev (Morlanda 89:1) och Rottjärnslid (Dragsmark 36:1).

Under nu aktuell undersökning ligger fokus på att undersöka och analysera anläggningar och kulturavsatta lager (kulturlager och fyndförande lager). Det är fortfarande brist på 14C-daterat material från senmesolitikum sett i relation till mängden typologiskt daterat material från perioden.

Fältarbetet

Undersökningsarbetet startade måndagen den 11 oktober och inleddes med en maskinavbaning av undersökningsytan ned till fyndförande lager. Därefter handgrävdes meterrutor spritt över ytan. Maskinavbaningen och valet av meterrutornas placering begränsades till ytor där inga trädstubbar eller berghällar förekom. Sammanlagt handgrävdes 13 meterrutor i stick om 10 cm djup vardera. Fynden framkom främst i stick 1 varav det avtog inom stick 3. Även ett djupschakt på två skopbredder grävdes inom undersökningsområdets utkant för att genom lagerföljden tolka platsens strandlinjeförlopp, samt för att se om det fanns överlagrade kontexter till följd av varierade havsnivåer. Ingen transgressioner kunde dock ses.

Inom hela undersökningsområdet hittades rikliga mängder flinta. Flintfynden bestod mestadels av restavfall från redskapstillverkning i form av avslag och övrigt slagen flinta. Av särskilt intresse är ett flertal flintborrar och mikrospån av flinta. Mikrospån är vanligt förekommande på senmesolitiska platser, och spånen används framförallt för tillverkning av flinteggsspjut. Även flintkärnor förekom i högre kvantiteter. Kärnor med särskilt kunskapsinnehåll var en mikrospånkärna samt flera små bipolära kärnor. Plattformskärnor var vanliga med varierande antal slagplattformar. Slutligen hittades också en atypisk skivyxa av flinta. Förutom flintfynd hittades även ett fåtal kärnor och avslag från kvarts och bergart. Bergartskärnorna kan tyda på att tidstypiska Lihultsyxor framställts på platsen. Dessa hittades inte under utgrävningen, utan yxorna har troligtvis förts vidare till en annan plats efter tillverkning. Utöver litiska fynd hittades kol inom ruta 5 och 6. Kolet samlades in och har skickats för vedartsanalys.

Under sista dagen den 26 oktober gjordes en slutmaskinavbaning av hela undersökningsytan i syfte att hitta anläggningar samt att insamla redskap och kärnor med särskild kunskapspotential. Från slutavbaningen konstaterades inga anläggningar.

Kontaktperson: Andreas Toreld

Här kommer du att kunna ladda ner rapporten när den är klar.

Analysrapporter

Vedartsanalys (Vedlab)

C14-datering (CEDAD)