Västerby 1:9, Tanum socken och kommun, Västra Götalands län

Arkeologisk utredning vid Vitlycke museum

Kulturlandskapet har utfört en arkeologisk utredning inom del av Västerby 1:9, Tanums kommun. Uppdragsgivaren Västfastigheter planerar att bygga ut befintlig parkering för Vitlycke museum samt anlägga en ny servicebyggnad. Inom utredningsområdets norra del ligger boplatsen RAÄ Tanum 1257:1. Utredningen skulle därför också ge en förnyad antikvarisk bedömning för den del av fornlämningen som omfattas av utredningsområdet.

Utredningsområdet omfattar drygt 3 ha och består huvudsakligen av åkermark, men även parkeringsytor samt den östra älvbrinken av Tanumsälven. Utredningsområdet är beläget i ett område som ingår i såväl kommunal kulturmiljö (Tanumslätten) som riksintresse för kulturmiljövården (KO52, Tanumsslätten-Kalleby-Oppen-Fossum) och världsarv (Hällristningsområdet i Tanum). I närområdet finns ett stort antal hällristningar, ensamliggande gravar i form av rösen och stensättningar, gravfält samt ett antal by-/gårdstomter, bland annat Västerbys gamla tomt.

Utredningen har utförts genom arkiv- och kartstudier, magnetometerundersökning, metalldetektering, inventering och schaktning. Fältarbetet inleddes med en magnetometerundersökning som endast gav svaga och otydliga utslag. Vid metalldetekteringen påträffades metallfynd från efterreformatorisk tid, bland annat en blyvikt, två fragment av malmgrytor, en hel del knappar, ett antal oidentifierbara mynt, en muskötkula, en fingerborg och en del av ett bältesspänne. Ett bronsfragment med voluter och stämpelornering är mer svårbestämt men bedöms ändå som sentida. En sländtrissa av bly är sannolikt senmedeltida, från 14-1500-tal. Inventeringsinsatserna fokuserade främst på Tanumsälvens fåra och brinkar. Åkerytan avsöktes mer översiktligt. Vid inventeringen framkom en avslagsskrapa på åkerytan samt underliggaren till en malsten samt en keramikskärva i Tanumsälvens västra brink. Inga fynd har tillvaratagits. Malstenen förvaras på Vitlycke museum.

Vid utredningen togs 21 schakt upp. Av dessa togs 17 upp på ställen där magnetometern givit utslag. Schakt 10 och 17 togs upp som kombinerade lång- och djupschakt i älvbrinken. Schakt 15 och 16 togs upp i den del av Tanum 1257:1 som ingick i utredningsområdet. I de schakt som togs upp på åkerytan var lagerföljden enkel och likartad, och bestod av ett lerigt ploglager om cirka 0,3 meter ovanpå brun lera. I djupschakten var matjordslagret något tjockare, och framför allt var övergången till underliggande lager inte lika distinkt som på den moderna åkerytan. I djupschakten uppträdde styv blågrå lera på cirka 0,6 meters djup. Inga tydliga tecken på överlagrade kontexter kunde iakttas. Inga fynd framkom vid schaktning.

Som ett resultat av utredningen har två fyndplatser registrerats, L2019:1877 (malsten och keramik) samt L2019:1878 (skrapa och sländtrissa). Som ett resultat av utredningen har även boplatsens Tanum 1257:1 (L1967:4656) utbredning justerats i väster.

Utöver de två fyndplatserna påträffades inget av antikvariskt intresse under utredningen. Flintskrapan visar att det förekommit aktiviteter under förhistorisk tid, men tydligen sparsamt. Det är tänkbart att eventuella anläggningar blivit sönderplöjda, men antydningar om detta i form av kolfragment och skärvsten i ploglagret var mycket sparsamt förekommande. Inte heller inom den del av boplatsen Tanum 1257:1 som utreddes påträffades något av antikvariskt intresse, sannolikt på grund av jordbruksaktiviteter samt att boplatsen undersöktes 1996. Då alla fynd – både skrapan och metallföremålen – framkom i ploglager finns inga anläggningar eller andra kontexter att knyta dessa till.

Kulturlandskapet föreslår inga fortsatta antikvariska åtgärder inom utredningsområdet. Malstenen (och eventuellt keramikskärvan) bedöms ha eroderat fram ur Tanumsälvens västra brink, därför kan det finnas potential för att identifiera lämningar på denna sidan av vattendraget.

Kontaktperson: Annika Östlund