RAÄ Tanum 2462 m fl, Tanums socken och kommun, Västra Götalands län

Med anledning av planerad ny järnvägsbro över Bohusbanan har såväl arkeologisk utredning som förundersökning och undersökning ägt rum inom området.

Läs mer om resultaten från de olika momenten nedan. Ladda ner rapporterna från utredning och förundersökning, samt se filmen från undersökningen.

Arkeologisk utredning

Tanums-Säm 1:12 m fl

Trafikverket planerar att bygga ny bro över Norra Bohusbanan på ett avsnitt av väg 163 inom fastigheten Tanums-Säm 1:12 m fl i Tanums kommun. Kulturlandskapet har därför fått i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning inom området.

Utredningsområdet är beläget i Skärboälvens dalgång mellan Tanumshede och Grebbestad, och omfattar till stor del endast väg och anslutande diken/slänter, samt till mindre del omgivande tomter och skogspartier.

Vid utredningen togs sex schakt upp. Endast ett av dessa uppvisade en orörd profil såtillvida att det inte fanns påförda massor i schaktet. Endast två schakt hade kvar intakt matjordshorisont med underliggande undergrund. Inga anläggningar framkom vid schaktning, och endast obetydliga fynd av flinta.

Inom ramen för utredningen har två lämningar registrerats. Vid inventering framkom en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett litet stenbrott (RAÄ Tanum 2464) norr om nuvarande väg 163. Vidare framkom en fornlämning i form av en skadad stensättning ombyggd till skyttevärn (RAÄ Tanum 2462). Båda lämningarna är belägna utanför utredningsområdet, men fornlämningsområdet för stensättningen bedöms beröras av planerad exploatering.

I det fall exploateringsplanerna kvarstår anser Kulturlandskapet att den skadade stensättningen bör undersökas och borttas. Vad gäller stenbrottet föreslås inga ytterligare åtgärder.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.

Kontaktperson: Annika Östlund

Tanum 2462 samt L2019:5358, L2019:5359 och L2019:5360

Under oktober 2019 genomförde Kulturlandskapet en förundersökning av Tanum 2462, en stensättning ombyggd till skyttevärn. Orsaken var att Trafikverket planerar att anlägga en ny bro längs väg 163 över Bohusbanan, och därmed behöver kunna nyttja platsen där stensättningen är belägen. Länsstyrelsen gav Kulturlandskapet i uppgift att genomföra en arkeologisk förundersökning av Tanum 2462, för att fastställa och dokumentera fornlämningens karaktär, utbredning, datering och komplexitet, samt ta tillvara på eventuella fornfynd.

Under förundersökningen framkom ytterligare två, tidigare okända stensättningar, som registrerades i Kulturmiljöregistret som L2019:5359 och L2019:5360. Stensättningen Tanum 2462 och skyttevärnet behandlades vid förundersökningen som två separata lämningar för att tydliggöra lämningarnas skilda historia och konstruktion. Skyttevärnet registrerades i kulturmiljöregistret under eget lämningsnummer (L2019:5358) men blev helt undersökt och borttaget under förundersökningen.

Kulturlandskapet anser att en arkeologisk undersökning bör genomföras ifall exploateringsplanerna kvarstår. Detta gäller Tanum 2462 samt de två nyupptäckta stensättningarna L2019:5359 och L2019:5360. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.

Kontaktperson: Linda Wigert

Tanum 2462 samt L2019:5359 och L2019:5360

Under maj 2020 undersökte kulturlandskapet de tre stensättningarna RAÄ Tanum 2462, L2019:5359 och L2019:5360. Särskilt fokus lades på de partier där de olika stenpackningarna gränsade till varandra, för att om möjligt kunna se något som kunde bidra till tolkningen av den inbördes kronologin. Inga sådana iakttagelser kunde dock göras.

Prover för vedartsanalys, C14-datering, markkemianalys, makrofossilanalys samt pollenanalys har tagits i samtliga strukturer. Analysresultat och annan dokumentation kommer att publiceras här löpande under rapporttiden.

RAÄ Tanum 2462 (L1959:4855)

Denna stensättning var skadad genom den nedgrävning som gjorts för skyttevärnet L2019:5358, varför det var svårt att avgöra om det rörde sig om en eller flera stensättningar. I sin helhet mätte den 5 meter i NV-SO riktning och ca 3,8 meter i SV-NO riktning.

I den västra delen av den inmätta anläggningen var stenpackningen utseendemässigt lik den som fanns i framför allt L2019:5359, dvs vällagd av huvudsakligen rundad sten. Antydan till kantkedja fanns i den norra delen av detta parti. Inga fynd framkom här.

Den södra och östra delen av anläggningen bestod istället av större stenar, såväl kantiga som rundade, vilka också delvis låg på ett större djup och gav intryck av att vara mer ”slarvigt” placerade. I denna del av stensättningen framkom två eller möjligen tre olika bengömmor, i den norra av dessa dessutom troligen bitar av hartstätning. De två mer omfattande bengömmorna var placerade under var sin större sten. Några få benfragment hittades dessutom mellan den norra bengömman och sektionen där keramiken hittades.

Söder om nedgrävningen för skyttevärnet framkom ytterligare keramik av samma anonyma typ och inom samma parti som vid AU och FU. I övrigt framkom ett fåtal slagna och svallade flintor.

L2019:5359

Denna stensättning var ca 3,9 m i diameter, och hade en vällagd kantkedja av klumpstenar. Stenpackningen bestod av såväl rundad som kantig sten men gav ett prydligt intryck. Antydan till en inre kantkedja samt en mittkonstruktion med en rund klumpsten iakttogs, men behöver inte vara avsiktliga eller betydelsebärande. I den NV delen saknades ett par kantstenar; stensättningen är möjligen skadad i detta parti. Centralt i stensättningen framkom en flathuggen pilspets med urnupen bas. Ett antal mer eller mindre svallade slagna flintor påträffades också. I övrigt påträffades inga fynd. Över en stor del av den NV delen av anläggningen iakttogs ett lager med en del kolbitar i. Då kolbitar även påträffades ovanpå stenpackningen, är det dock oklart om detta ska hänföras till stensättningen eller till senare händelser såsom naturliga markbränder.

L2019:5360

Denna stensättning mätte ca 2,5 m i diameter. Den var tydlig och omisskännlig, men inte lika prydlig som L2019:5359 – stenpackningen var likartad men inte lika vällagd, och det är osäkert om den hade någon egentlig kantkedja. Eventuellt bestod kantkedjan av glest lagda klumpstenar. Vid undersökning av denna anläggning gjordes inga särskilda iakttagelser, och förutom ett fåtal slagna svallade flintor framkom inga fynd.

Kontaktperson: Linda Wigert

Följ med arkeologerna Linda Wigert och Valdemar Gerdin som ger en kort presentation av arbetet med att undersöka stensättningarna.

Du kan ladda ner rapporten från utredningen som lågupplöst pdf här.

Här kan du ladda ner rapporten från förundersökningen.

Här kommer du att kunna ladda ner rapporten från undersökningen när den är färdig.

Även analysrapporter kommer att läggas upp här allt eftersom.

Analysrapporter

Vedartsanalys (Vedlab)