Arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom ledningskorridor FL5 S7-8 Skogssäter-Kilanda

Under maj och juni 2020 genomförde Kulturlandskapet en arkeologisk utredning steg 1 längs en cirka 4 mil lång sträcka utmed kraftledning mellan Skogssäter och Kilanda. Ledningen berör Trollhättan, Ale och Lilla Edets kommuner. Under april 2021 genomförs en arkeologisk utredning steg 2 inom samma ledningssträckning. Denna omfattar bland annat fördjupade arkivstudier, samt schaktning, metalldetektering respektive provtagning inom nio identifierade områden. 

Läs mer om de båda utredningarna nedan.

Arkeologisk utredning steg 1

Trollhättan, Ale och Lilla Edets kommuner

Under maj och juni 2020 utredde Kulturlandskapet en cirka 4 mil lång sträcka längs en kraftledning mellan Skogssäter och Kilanda. Syftet var att ta fram underlag inför Svenska kraftnäts planerade ombyggnation av kraftledningen med uppsättning av nya stolpar och luftledning.

Projektet bedrevs i ett område som karaktäriseras som skogsmark, med en mosaik av mindre orter, byar, gårdar och myrmarker. Området inventerades efter tidigare ej kända forn- och kulturlämningar, och redan kända lämningar längs ledningsgatan besiktigades. Inventeringen resulterade i att fyra nya fornlämningar och 131 övriga kulturhistoriska lämningar har registrerats i kulturmiljöregistret. Även områden med möjliga lämningar ej synliga ovan mark noterades.

Utredningsområdet visade sig innehålla lämningar från alla förhistoriska tidsepoker – från äldsta stenålder till medeltid – samt flertalet från historisk tid och främst 1800- och 1900-talens jordbrukssystem.

Lämningar från historisk tid – en äldre jordbrukskultur om en så vill – består av hela 91 stycken hägnader i form av stengärdesgårdar, ett antal röjningsrösen av sten som lagts upp ur åkermark, samt grunderna till äldre småskalig jordbruksbebyggelse, såsom torp, backstugor samt uthus och jordkällare. Stengärdesgårdarna har använts till att separera betande djur från inägor och odlingsmark, hägna in äldre färdvägar eller som gränsmarkeringar. Hägnaderna visade sig vara karaktärsskapande för utredningsområdets kulturlandskap ihop med de övriga spåren efter äldre jordbruk.

Området innehåller även en hel del biologiskt kulturarv – natur tillkommen genom kultur – som fruktträd, vegetation samhörig med djurbete och andra kulturväxter – till viss del på grund av att ledningskorridoren fortsatt hålls öppen samt att ingen omläggning av marken under kraftledningen gjorts från till exempel sädesodling eller bete till skogsplantering.

Genom kart- och arkivstudier har tre torp kunnat dateras som tillkomna innan 1850 och därför registrerats som fornlämning. Utredningen resulterade även i att tolv områden där ytterligare åtgärder och arkeologiska undersökningar behövs vid fortsatt arbete identifierades. Fyra av dessa rör lägenhetsbebyggelser, de andra handlar om möjliga boplatslägen från äldre stenålder samt intill metalltida gravar.

Kontaktperson: Lisa Börjesson Liljas

Trollhättan, Ale och Lilla Edets kommuner

Som ett resultat av den utredning steg 1 som utfördes 2020, identifierades bland annat tolv områden med behov av ytterligare utredningsinsatser. Under april 2021 utreddes nio av dessa områden närmare.

Det rörde sig först och främst sig om möjliga boplatser från mesolitikum och metalltid. Dessa områden identifierades utifrån äldre gjorda fynd – bland annat av flintredskap – och fynd som gjordes vid utredningen 2020 i form av slagen flinta på platser som bedöms som lämpliga boplatslägen. Även ett område intill gravar från metalltid (brons- eller järnålder) med goda förutsättningar för att ha huserat människor, utreddes närmare.

Tre torplämningar som besöktes vid utredning steg 1 har daterats genom kart- och arkivstudier under vintern. Två av dessa har på grund av information som framkom vid arkivstudierna återbesökts i fält för att säkerställa dateringarna.

Vid de möjliga metalltida boplatserna (delområde 2:2 och 2:8) har prover tagits för markkemisk analys. Om människor levt och/eller odlat på platsen kan spår av till exempel gödsling och eldning identifieras. Provsvaren har varit till hjälp vid bedömning och tolkning av dessa ytor.

Mesolitiska lämningar har inte tidigare påträffats eller undersökts i någon större utsträckning i området, mest på grund av att lägena finns på nu obebyggda och oexploaterade höjder i landskapet. Eftersom havet gick mycket högre för ca 9000 år sedan var dessa höjder då öar. Vid de identifierade möjliga lägena – vid dåtidens stränder, där även fynd av slagen flinta påträffades under förra årets utredning – schaktade därför med grävmaskin.

Utredningen har resulterat i att åtta nya fornlämningar har registrerats, inom sex av delområdena. Det rör sig om sex boplatser från stenålder med troliga dateringar till mesolitikum. Två torp har också blivit registrerade som fornlämningar, då det har konstaterats att de är etablerade före år 1850.

Enligt Kulturmiljölagen ska fornlämningar helt undvikas, alternativt undersökas inför borttagande. Då flera har möjliga dateringar som är bland de äldsta i området finns flera intressanta frågeställningar att ha med sig inför eventuella framtida undersökningar.

Övriga kulturhistoriska lämningar ska visas hänsyn och helst undvikas. Mindre bebyggelseenheter med omkringliggande jordbruksrelaterade lämningar – torp – är tydliga spår efter ett äldre kulturlandskap i ett annars skogrikt och glesbebyggt landskap.

Kontaktperson: Lisa Börjesson Liljas

Här kan du ladda ner rapporten från utredning steg 1 som lågupplöst pdf.

Här finns rapporten från utredning steg 2 för nedladdning i lågupplöst format. På Fornsök finns den högupplöst.

Analysrapporter