RAÄ 2319, Tanums socken och kommun, Västra Götalands län

Med anledning av planerade bostäder har såväl utredning som förundersökning och undersökning ägt rum inom området.

Läs mer om undersökningarna nedan. Du kan också ladda ner rapporterna.

Arkeologisk förundersökning

I december 2014 utförde Kulturlandskapet en arkeologisk förundersökning söder om Grebbestad, Tanums kommun.

I de elva schakt som öppnades fann vi anläggningar i fem av dem. De bestod av härdar, kokgropar, gropar och stolphål, varav ett stenskott. Vilket tyder på att det ingått i en relativt kraftig konstruktion. Det var placerat nära kokgroparna i områdets nordöstra del.  Vid undersökningen fann vi även en malsten och två keramikskärvor.

Markkemiska prov visar att ytan brukats för relativt kortvariga aktiviteter. Platsen är alltså inte en boplatsyta. Aktiviteterna kan troligen knytas till de fyra eldstäder som återfanns vid förundersökningen. Vid förundersökningen lokaliserades även ett lager av kol. Detta kollager utbreder sig i fyra schakt och och täcker en yta på minst 50 kvadratmeter. Dateringen av lagret visar dock att det härstammar från en relativt sentida aktivitet, 18-1900-talet. Det är alltså inte knutet till de förhistoriska anläggningarna.

Kol från en av härdarna, anläggning 11, har daterats till övergången mellan senneolitikum och bronsålder. Kokgropar brukar normalt dateras till bronsålder eller äldre järnålder, även om både yngre och äldre dateringar förekommer. Keramiken som framkom har inga tydligt daterbara drag men bör höra till metalltid. Platsen är strandnära under äldre bronsålder vilket ytterligare förstärker intrycket av detta utgörs av en aktivitetsyta. Framtida undersökningar bör försöka förtydliga vilken typ av aktivitet som skett på platsen.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Arkeologisk undersökning

Rörvik 1 AB planerar att uppföra nya bostäder inom Ertseröd 1:5 och 1:7 m fl i Tanums kommun. Kulturlandskapet har därför fått i uppdrag att genomföra en arkeologisk undersökning av fornlämningen RAÄ Tanum 2319. Fornlämningen är belägen på runt 13 meter över havet, på äldre igenväxande åkermark, och sträcker sig i nord-sydlig riktning nedanför ett skogbevuxet bergsimpediment. Fornlämningens norra och nordöstra del ligger något högre i terrängen än den södra och sydvästra delen.

Fokus ligger på att klargöra arten av de aktiviteter som försiggått på platsen och i vilken naturmiljö de ingått. Därför koncentrerades undersökningen på dokumentation av anläggningar kombinerat med naturvetenskapliga analyser av anläggningar och arbetsytor runt dessa.

Det kustnära läget i kombination med det sandiga/grusiga underlaget gjorde framkomna anläggningar svårtolkade. Fyra av anläggningarna utgörs av kokgropar. Resterande utgörs sannolikt främst av gropar samt ett antal stolphål. Fyndmaterialet är magert och utgörs av 10 avslag av flinta och 5 övrigt slagna flintor. Det finns inga redskap, och inget som går att tidsbestämma. Merparten av fynden framkom vid avbaning. I två kokgropar hittades ett respektive två avslag. Det är noterbart att merparten av fyndmaterialet kommer från ytan i den norra delen av området kring kokgroparna.

Två kokgropar analyserades avseende pollen, en av dessa innehöll enstaka pollen från björk och tall. Vedartsanalyserna visar på förekomst av tall, gran, ek, hassel, björk, al och salix, samt bark/näver.

Åtta anläggningar har 14C-daterats. Spannet ligger mellan tidig bronsålder till sen romersk järnålder, med fokus i förromersk och romersk järnålder (sju dateringar). Den tidigaste säkra dateringen är av en kokgrop i den norra delen av området, denna har daterats till äldre bronsålder. Dateringen innebär – med hänsyn tagen till dagens kunskap kring strandnivåförskjutningen – att anläggningen måste ha använts i omedelbar anslutning till havet, närmast på själva stranden, när delar av undersökningsområdet ännu stod under vatten. Anläggningen har en märklig form som skulle kunna förklaras av påverkan från havet.

Den tidigare gjorda tolkningen – att detta inte rör sig om någon egentlig boplats utan snarare en aktivitetsyta – kvarstår och tydliggörs genom undersökningsresultaten. Fosfathalterna är inte särskilt höga, men variationen inom området är signifikant och speglar ett bruk av ytan som varit av kortvarig och/eller lågintensiv karaktär. Resultaten från markkemianalysen förtydligar den diversifierade markanvändningen runt anläggningsgrupperna, med högst fosfathalter i den södra delen och tydligast värmepåverkan i anslutning till kokgroparna i norr. Makrofossilanalysen visar att de flesta proverna enbart innehöll träkol, och ger därmed mycket lite utrymme för tolkning av anläggningarnas funktion. En kokgrop innehöll en bit hasselnötsskal. Det är påtagligt att de fyra kokgroparna ligger bredvid varandra – i meningen inte skär varandra – trots att dateringarna är helt olika. Att de placerades i just det sandiga och något högre liggande markpartiet i norr har troligen praktiska orsaker. Att ingen av dem blivit skadad när en ny kokgrop anlades kanske kan tyda på att de äldre anläggningarna ännu var synliga. Ytan kan ha varit påverkad av såväl det havsnära läget som av trampande djur, vilka tillsammans hjälpt till att hålla den sandiga ytan fri från vegetation.

Kontaktperson: Annika Östlund

Rio Kulturkooperativ var ansvarig för tidigare utredningar av natur- och kulturmiljö i området. Du kan läsa om dessa och ladda ner rapporterna på Rio Kulturkooperativs hemsida:

Tanums-Rörvik 1:56 AU

Ertseröd 1:5 AU och NB samt komplettering

Du kan ladda ner förundersökningsrapporten som lågupplöst pdf här.

Du kan ladda ner undersökningsrapporten som lågupplöst pdf här.

Analysrapporter