Visningar i kv Skepparen, Strömstad

Under oktober 2015 kommer de bevarade stadslagren på den Hedelinska tomten i Strömstad att undersökas. Det är första gången som Strömstads historia blir föremål för arkeologiska undersökningar. Välkommen på våra visningar:

Fredag 16/10 kl 12.30 och Onsdag 21/10 kl 17.00.

Samling vid Hedelinska tomten, hörnet Surbrunnsgatan och Norra Hamngatan.

Kontakt: Stig Swedberg
stig.swedberg@kulturland.se
0708-65 67 39

Läs mer om undersökningen av Skepparen här.

Knottfabriken i Lahälla

Knottfabriken i Lahälla är unik i sitt slag som den enda kvarvarande i Sverige. Miljön kring fabriken och själva stenbrottet är i sin helhet relativt välbevarad. Under 2012 utfördes arbete med dokumentation av lämningarna i och kring stenbrottet, samt skadedokumentation av de kvarvarande byggnaderna. Dessutom genomfördes ett antal intervjuer med boende i Lahälla och med andra informanter med anknytning till platsen. Det hela avslutades med en industrivandring och en ljussättning av stenbrottet och fabriken i september 2012. Nu är en rapport klar som redovisar resultaten av dokumentation, intervjuer och arkivstudier. Läs mer här.

Senaste nytt från de arkeologiska undersökningarna i Tanums världsarv

Boksläpp och information på Vitlycke museum, bronsåldersgården tisdag 23 juni kl. 13

Vem flyttade all sten på åsen i Hoghem? Och vad hade havsguden Njord att göra med de 8000 år gamla stenyxorna som arkeologerna grävde fram? Blev höet någonsin bärgat på Fröstorp den där varma sommardagen för 130 år sedan? Eller funderade slåtterlaget för mycket kring jättekast, sill, krigare från Skottland och lärde män från Stockholm?

Snart invigs den nya sträckningen av väg E6 i Tanums världsarv. Innan vägen kunde byggas undersökte vi arkeologer många spännande platser i östra kanten av världsarvsområdet. Här fanns spår från stenålderns säljägare, bronsålderns boskapsskötare, järnålderns och medeltidens bönder.

I ”Berättelser vid elden” tas du med till ett möte kring elden vid Hoghem som kan ha ägt rum alldeles i slutet av vad vi kallar bronsåldern. Du får också träffa ett slåtterlag som tar en paus i arbetet vid Fröstorp någon gång i slutet av 1800-talet. Vi ville fundera kring hur dåtidens människor uppfattade sin samtid, sin förhistoria och sin framtid och därför lånat röster från fiktiva Tanumsbor.

I boken finns även en faktadel där du kan läsa om vad ett världsarv är och om de arkeologiska undersökningarna som ligger till grund för berättelserna. Boken avslutas med en kartdel där du kan följa hur landskapet genom landhöjningen förändrats från stenålder till nutid.

Vi som arbetat med projektet är arkeologer från Bohusläns museum, Statens Historiska Museum samt Arkeologiska uppdragsverksamheten och Kulturlandskapet. Nina Balknäs har gjort bokens mustiga illustrationer, Lisa Larsson och Gabriella Kalmar har layoutat och Ingegerd Johansson har språkgranskat.

Läs mer om de arkeologiska undersökningarna här.

Föreläsning av Magnus Rönn: Tävlingen som makt i arkitektur och stadsbyggnad 3/6

3/6 kl 18.00-20.00

Välkomna till vårens fjärde ABAR! Vi håller nu till på OCEANEN, Stigbergstorget 8.

Tävlingen som makt i arkitektur och stadsbyggnad

Med Magnus Rönn som värd kommer vi att samtala kring frågor om bland annat:

» Vad övergången från arkitekttävlingar till mark-

anvisningstävlingar för arkitekterna innebär?

» Håller arkitekttävlingen på att bli utkonkurrerad av markanvisningstävlingen?

» Hur utvecklingen av tävlingar från en pedagogiskt uppgift i arkitektutbildningen – till professionell praktik och forskning?

Magnus Rönn är forskare på KTH Arkitekturskolan med arkitekttävlingar som specialområde.

abar_ronn

Hantverkare och handelsmän – Visning av den arkeologiska utgrävningen i Grebbestad

Tid: Fredag 8 maj kl 13

Plats: Samling vid Falkerödsvägen

Vägbeskrivning: Norr om Grebbestad längs väg 163 mot Tanumshede (Tanumsvägen)

karta-tanum1855

Just nu pågår arkeologiska undersökningar i Grebbestad, Tanums kommun. Undersökningarna gäller en mindre del av boplatsen Tanum 1885. Undersökningsytan är belägen cirka 400 meter sydväst om Greby gravfält.

Kulturlandskapet har under 2013 och 2014 utfört ett antal undersökningar inom och i anslutning till den nu aktuella ytan. Vid dessa undersökningar hittades järnålderskeramik, bränd och delvis sintrad lera och slagg, flinta, en glaspärla, samt anläggningar i form av härdar, kokgropar och ugnar.

Den del av Tanum 1885 som nu undersöks är belägen på det topografiskt mest lämpliga boplatsläget. Fynden visar att det försiggått hantering av produkter som kräver hög värme. Möjligen har såväl metallbearbetning som glaspärletillverkning skett på platsen. En betydande hantverksproduktion kan förmodas ha förekommit. Anläggningarna har karaktär av såväl boplatstyp som hantverkstyp. Fyra anläggningar har bedömts som ugnar. I Bohuslän har glaspärlor framförallt förekommit i gravkontexter men fynd har gjorts av enstaka pärlor på tre boplatser. Även ugnar är sällsynta och förekommer även de bara på tre boplatser. Ingen boplats med en sådan kombination av fynd och anläggningar har tidigare undersökts i Bohuslän.

Undersökningarna startade 28 april och kommer att pågå fram till 13 maj. Det har hittills framkommit ett stort antal anläggningar av liknande typer som tidigare. Läs mer om undersökningarna här.

Kulturarvsdagen 14 september 2014

För 100 år sedan utbröt första världskriget och 25 år senare inleddes det andra. Kubakrisen hotade att utlösa ett tredje världskrig. Konflikter pågår än världen över. Händelser som starkt påverkat Europa. Många har flytt, inte minst till Sverige. Människor med minnen som ger avtryck – då, nu och i framtiden. Krigens spår kan följas i kulturarvet i Sverige. Besök Kulturarvsdagen och ta del i berättelserna om händelser, platser och personer som satt avtryck, runt om i landet.

Tema 2014 – I krigens spår
Spåren finns i allt från förhistoriska byggnader, fästningar, slott, fornborgar, parker, minneslundar, minnesmärken, ransoneringskort, film och musik, kläder och rustningar, till berättelser om särskilda händelser och människor. Vilka minnen, platser och personer gjorde avtryck i era trakter? Vilken roll spelade svenska kyrkan och andra trossamfund i dessa tider? Vad finns att visa upp i arkiven? Vilka personliga betraktelser finns att berätta om? Hur påverkas morgondagens kulturarv?

Sverige har varit i obruten fred sedan augusti 1814 (svensk-norska kriget) men även här finns människor med egna erfarenheter och minnen från olika orostider. Genom att berätta om våra minnen både från då och nu kan vi delge varandra och dra lärdomar för framtiden. Framtiden har en lång historia.

På flykt – i spåren av 2:a världskriget
Ingegerd Johansson läser ur sina romaner och vi samtalar om flyktingtrafiken i norra Bohuslän och om hur historien upprepar sig.

17.00 samling vid Evert Taube-statyn på torget i Grebbestad. Samtalet äger rum på den gamla fiskebåten Donalda. Restaurangen ombord ”Madvraget” öppnar lagom tills vi är klara cirka 18.30.

Kulturarvsdagen är en del av Europarådets ”European Heritage Days” som äger rum runt om i hela Europa under september varje år. Då visas kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader, och deras spännande historier berättas. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september. Varje år har ett nytt tema. Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen.

Skog och historia 2014

Den 27-29 augusti var personal från Kulturlandskapet på fältseminarium i Linköping. Seminariet ägde rum inom projektet Skog och historia. Temat för året var hur den förändrade kulturmiljölagstiftningen påverkar den antikvariska bedömningen av lämningar i fält.

Under första dagen behandlades bland annat hänsyn, och hur vi kan arbeta för att minska antalet skador skogsbruket orsakar på fornlämningar och kulturlämningar i skogsmiljöer. Förra årets uppföljning visar att så mycket som var fjärde lämning uppvisar grova skador till följd av skogsbruket.

P1050332_ga landsvägen

Andra dagen var en fältdag vilken spenderades längs en del av gamla landsvägen söder om Linköping, vid Slätmon. Där diskuterades bland annat kring torplämningar, biologiskt kulturarv, tjärdalar och kolbottnar. Seminariet avslutades den tredje dagen med sammanfattande diskussioner.

Seminariet anordnades av Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Östergötland samt Östergötlands museum.

Läs mer på Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se

Renoveringsråd för äldre hus

-Tänk ett varv till innan du gör något med huset! Det säger Cecilia Wingård som på uppdrag av Tanums miljö- och byggnadsnämnd författat skriften Renoveringsråd för äldre hus i Tanum.

Byte av fönster och tilläggsisolering är sådant som det kan vara skäl att ta en extra funderare på. Det kostar mycket men ger inte alltid önskad effekt.
-Att göra så lite som möjligt är inte det samma som att låta huset förfalla, säger Wingård, som är bebyggelseantikvarie.

I den nyutkomna skriften går hon systematiskt igenom husets viktiga delar. I avsnittet om fönster , ”husets ögon”, framhålls att byte till nya fönster påverkar exteriören mycket. Gamla fönster kan med rätt underhåll, tätning och ibland kompletteringar få mycket bra energivärden.

-Englasfönster och innanfönster med lågenergiglas närmar sig U-värden som nytillverkade, berättar Cecilia Wingård.

Isolering
Tilläggsisolering kan också förändra exteriören radikalt.
-Det finns många steg att ta innan det behövs, säger Wingård.
Förutom att se över fönstren nämner hon som exempel isolering av vinden och översyn av värmesystem.

Utöver praktiska råd ges fyllig information om lokal byggtradition.
-Mycket är gemensamt med övriga Bohuslän men det finns också mycket eget, förklarar Cecilia Wingård.

Dit hör speciella dörromfattningar i Fjällbacka och den nordbohuslänska traditionen att placera fönster parvis.

Känslan
Wingård ser den historiska bakgrunden som mycket viktig.
-Den ger förståelse och känsla för huset.

Sättet att bygga har förändrats över tiden, något som kan avspeglas i enskilda hus. Om för-ändringar som tillbyggnader görs så att de smälter in men ändå skiljer sig från det gamla huset kan dess ”årsringar” avläsas även i framtiden.

I förordet konstaterar nämndordföranden Karl-Erik Hansson att kommunen rymmer många hus och bebyggelsemiljöer som är värda att bevara och att den främsta garanten för att så sker är intresserade och kunniga fastighetsägare.
-Vi är skyldiga att informera dem som söker bygglov men många åtgärder är inte bygg-lovspliktiga, säger Cajsa Friberg, byggnadsinspektör och antikvarie, och tillägger:
-Skriften är ett led i vårt arbete med att lyfta kulturmiljöerna och skapa förståelse för de värden som finns.

Gratis
Cecilia Wingård har tidigare, på uppdrag av kommunen, gjort kulturhistoriska bebyggelseinventeringar i sex orter och är i färd med att avsluta en sjunde, för delar av Grebbestad. Renoveringsråd för äldre hus i Tanum, utgiven på Rio Kulturkooperativs förlag och rikt illustrerad, bygger i hög grad på inventeringarna.

Skriften erbjuds gratis av kommunens byggnadsavdelning och ska också publiceras på tanum.se. 1 000 exemplar har tryckts.
-Vi hoppas alla går åt. Det är ju syftet! säger Cajsa Friberg.

 

Ann-Katrin Eklund, journalist – på uppdrag av Tanums kommun