Knottfabriken i Lahälla

Knottfabriken i Lahälla är unik i sitt slag som den enda kvarvarande i Sverige. Miljön kring fabriken och själva stenbrottet är i sin helhet relativt välbevarad. Under 2012 utfördes arbete med dokumentation av lämningarna i och kring stenbrottet, samt skadedokumentation av de kvarvarande byggnaderna. Dessutom genomfördes ett antal intervjuer med boende i Lahälla och med andra informanter med anknytning till platsen. Det hela avslutades med en industrivandring och en ljussättning av stenbrottet och fabriken i september 2012. Nu är en rapport klar som redovisar resultaten av dokumentation, intervjuer och arkivstudier. Läs mer här.

Kulturhistorisk guidning i Lahälla, Lysekils kommun

Som en del av Lysekils kulturvecka genomför Kulturlandskapet en kulturhistorisk guidning i Lahälla, nu på söndag, 4 oktober kl 13-15. Samling vid hamnplanen kl 13 för en promenad till knottfabriken tillsammans med bebyggelseantikvarie och historiker. Guidningen avslutas sedan vid hamnplanen med vidare diskussion om hur man kan bevara det unika industriminnet.

Ingegerd Johansson, historiker 0704-787840, Cecilia Wingård, bebyggelseantikvarie 0739-801500

Projekt Lahälla

Arkeologisk utredning Ekenäs 1:168

Kulturlandskapet har utfört en arkeologisk utredning inom fastigheten Ekenäs 1:168 i Blomskogs Socken, Årjängs kommun. Utredningen berörde till stor del lämningarna efter Poseruds torp, vilket kan knytas till skogsbruksverksamhet och odling under Gustavsfors bruksperiod. Även ett röse, en fyndplats för flinta samt ett stridsvärn vittnar om platsens mångfacetterade historia. Totalt registrerades tre fornlämningar, ett bevakningsobjekt och 14 övriga kulturhistoriska lämningar.

Se mer på projektsidan.

Bebyggelsemiljö på Prästängsvägen, Skoghall.

Kulturmiljöprogram Hammarö kommun, Värmland -samråd

Kulturmiljöprogram Hammarö kommun, Värmland

Rio Kulturlandskapet har fått i uppdrag av Hammarö kommun att revidera och uppdatera kommunens kulturmiljöprogram.

Syftet med revideringen är enligt Hammarö kommun att:

– skapa ett användarvänligt planeringsunderlag som ger råd och stöd vid planering och bygglovgivning;

– inventera kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer;

– öka förståelsen och intresset kring kulturmiljöer inom kommunen så att de ses som tillgång;

– få klarhet i hur området kring Hammars udde kan utvecklas för att på bästa sätt säkerställa riksintressets syften;

– öka kunskapen om kulturmiljöerna kopplade till skärgården och hur dessa bäst kan bli en del i utvecklingen av skärgården;

– göra arbetet lättillgängligt via kommunens hemsida;

– ge råd och riktlinjer för hur kulturmiljöer kan bevaras eller utvecklas.

 

Arbetet med kulturmiljöprogrammet har pågått under 2014 och våren 2015. Nu ligger förslag på nytt kulturmiljöprogram ute på samråd. Samrådet pågår 25 maj – 10 augusti. Vill du läsa förslaget kan du göra det på Hammarö kommuns hemsida: Kulturmiljöprogram Hammarö kommun

Mer information om vårt arbete åt Hammarö kommun finns under projektsidan.

Senaste nytt från de arkeologiska undersökningarna i Tanums världsarv

Boksläpp och information på Vitlycke museum, bronsåldersgården tisdag 23 juni kl. 13

Vem flyttade all sten på åsen i Hoghem? Och vad hade havsguden Njord att göra med de 8000 år gamla stenyxorna som arkeologerna grävde fram? Blev höet någonsin bärgat på Fröstorp den där varma sommardagen för 130 år sedan? Eller funderade slåtterlaget för mycket kring jättekast, sill, krigare från Skottland och lärde män från Stockholm?

Snart invigs den nya sträckningen av väg E6 i Tanums världsarv. Innan vägen kunde byggas undersökte vi arkeologer många spännande platser i östra kanten av världsarvsområdet. Här fanns spår från stenålderns säljägare, bronsålderns boskapsskötare, järnålderns och medeltidens bönder.

I ”Berättelser vid elden” tas du med till ett möte kring elden vid Hoghem som kan ha ägt rum alldeles i slutet av vad vi kallar bronsåldern. Du får också träffa ett slåtterlag som tar en paus i arbetet vid Fröstorp någon gång i slutet av 1800-talet. Vi ville fundera kring hur dåtidens människor uppfattade sin samtid, sin förhistoria och sin framtid och därför lånat röster från fiktiva Tanumsbor.

I boken finns även en faktadel där du kan läsa om vad ett världsarv är och om de arkeologiska undersökningarna som ligger till grund för berättelserna. Boken avslutas med en kartdel där du kan följa hur landskapet genom landhöjningen förändrats från stenålder till nutid.

Vi som arbetat med projektet är arkeologer från Bohusläns museum, Statens Historiska Museum samt Arkeologiska uppdragsverksamheten och Kulturlandskapet. Nina Balknäs har gjort bokens mustiga illustrationer, Lisa Larsson och Gabriella Kalmar har layoutat och Ingegerd Johansson har språkgranskat.

Läs mer om de arkeologiska undersökningarna här.